Av Hanna Sjöberg
Den 17 mars inleddes en veckas bojkott av svenska mataffär-jättar. Priserna på vardagsmat har ökat – relativt sett – mycket. En sån här mat-bojkott är en väg till att få igång en diskussion om hur vi ska leva. Men vi behöver ta tag i situationen med matindustrins så skenbart lättillgängliga stora utbud.
Landet Sverige har fyra årstider men det märks inte på det utbud som presenteras i en svensk matbutik. Vi kan i dagsläget köpa ALLT. Det är en enorm nutida satsning på en artificiell välfärd som sker: allt från unika delikatesser till utbudet i de stora affärshangarer där hyllor och frysar dignar av matprodukter, paketerade i portionsplast.
För att nå det mål som önskas är inte rätt väg att ha en köpbojkott mot allt i butikerna. Köpmönstret måste i stället ändras till svenska basvaror, potatis, morötter, ärtor, kål, mm. Att odla själv är en idé men boende i lägenheter i städer har ofta inte egna odlings- och förvaringsmöjligheter i den omfattning som behövs.
Det krävs i så fall en stor samhällsomvandling där de flesta stadsboende flyttar till platser och boenden som medger egna odlingsmöjligheter i anslutning till boendet. Säkert kan många villaägare med stora gräsmattor börja odla eget men det krävs även förvaringsmöjligheter i form av jordkällare om det ska vara energieffektivt. I äldre tider så var jordkällaren ett överlevnadsvillkor, alla gårdar och torp har jordkällare, de flesta av dessa är idag inte underhållna eftersom de inte längre används.
En relativt tydlig och enkel idé som ofta nämns på förslag är att styra oss konsumenter i en bra riktning genom att ta bort momsen på svenska basvaror. En annan tydlig idé är att öka priset på importerade skräpmats-produkter, godis, läsk.
Detta från ett folkhälsoperspektiv.
Miljontals ton importerad mat fraktas till oss med flygplan och långtradare och lastfartyg. Året om, dygnet om, pågår ett frenetiskt tillgängliggörande av mat som för tidigare mänsklighet varit en sällsynt smakupplevelse.
Vi är många som vant oss vid ett sorts lyxliv med allt vi kan önska oss i matväg lättillgängligt, här i Sverige. Behöver vi all lyx vi nu har? Varför? Mer rätt är att i butikerna fråga efter och köpa närproducerade och ekologiska basprodukter och tillaga i hemmet.
Och hur göra med den ekologiska kostnaden för en matvaras väg till ett svenskt kylskåp som många av de importerade matvaror i produktionskedjan kan ha: varan som säljs är odlad i en del i världen, kanske rensad i ett annat land, fryst och skeppad till ytterligare en plats för att förpackas, sedan flyg eller fartyg till en grossist för utförsel till affärer i landet.
Parallella resultat är som vi vet: en ohållbar utveckling med alltför stora uttag från Jordens biologiska system, ofantliga mängder CO2-utsläpp, ett globalt matsvinn lika stort som Indiens samlade utsläpp, världsfetma, människor dör i förtid, en hänsynslös djurindustri pågår på land och i hav, oändliga mängder förpackningar.
Vi vet heller inte hur vi människor som art kommer att utvecklas av Ultra Processad Mat (Ultra Processed Food/ UPF).
Jag har i dagarna hört talas om en annan bojkott: av alla produkter från de största multinationella företagen som har världsmarknadens största sortiment av skräpprodukter. Som vi köper för att de lockar och frestar.
Om merparten av de matprodukter vi har tillgång till i Sverige idag, och deras vägar till våra affärer, egentligen är en del av både folkhälsoproblematik OCH den akuta klimatkrisen, ska vi då istället för nuvarande importerat matsortiment bli en blå zon= en nation med elva miljoner invånare som odlar och som till vardag och fest äter svensk frukt och superbär: svenska hallon, blåbär, lingon?
Hanna Sjöberg Örebro
Mars 2025
