Stadgar

Stadgar för Framtiden i våra händer

Reviderade senast vid årsmötena 2014 och 2015

1. FiVH:s mål och grundsyn

Rörelsens UPPROP utgör grund för anslutning till FiVH. Se bilaga nederst.

Det överordnade målet skall vara global rättvisa och syfta till möjlighet för alla människor på jorden att leva ett människovärdigt liv.

Sex förutsättningar för att nå målet:

A) att vi kan skapa en ny livsstil och en samhällsutveckling som lägger större vikt vid allt levande och således mera vid mänskliga än materiella värden.

B) att vi i de rika länderna sänker vår resursförbrukning kombinerat med en inre utjämning.

C) att vi medverkar till att ekonomiskt och politiskt privilegierade grupper inte får möjlighet att styra samhällsutvecklingen på andras bekostnad.

D) att folkrörelser över alla gränser förenas i kampen för en rättvis och därigenom fredlig värld.

E) att var och en av oss medverkar i denna förändringsprocess.

F) att stödja verksamhet som innebär en utveckling till ett långsiktigt hållbart solidariskt samhälle.

2. FiVH:s uppbyggnad

Rörelsen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Den består av fria, samarbetande grupper och enskilda. Grupperna står fria i förhållande till den centrala verksamheten, är ansvarig för sin egen ekonomi och bestämmer själva om sin aktivitet och organisation.

3. Användning av rörelsens namn

Grupper och enskilda i rörelsen kan använda rörelsens namn och symbol i sin verksamhet.

Detta förutsätter att de arbetar enligt rörelsens mål och grundsyn. Se paragraf 1.

4. Årsmötet

A) Organisation.

Årsmötet är rörelsens högsta beslutande organ. Mellan årsmötena leder och beslutar en av årsmötet tillsatt styrelse Redovisningsåret är kalenderår.

B) Kallelse till årsmötet.

Samtliga medlemmar kallas och har rätt att delta i årsmötet. Kallelse ska ske senast fyra veckor före årsmötet. Den sker genom rörelsens tidskrift eller genom annat utskick. Kallelsen ska innehålla stadgade föreskrifter om motioner.

C) Tidpunkt och rösträtt.

Årsmötet hålls före utgången av maj månad varje år. Rösträtt har alla närvarande medlemmar som betalat årsavgiften året före eller samma år som mötet hålls.

D) Motioner.

Enskilda medlemmar och grupper av medlemmar kan sända in motioner till årsmötet. Motionerna ska ha kommit styrelsen tillhanda senast tre veckor före årsmötet.

E) Föredragningslista.

Föredragningslistan för årsmötet upprättas av styrelsen och skall bl.a. innehålla följande ärenden: Mötets stadgeenliga utlysning, Upprättande av röstlängd, Val av årsmötesfunktionärer, Styrelsens verksamhetsberättelse, Revisionsberättelse, Ansvarsfråga för styrelsen, Motioner och Rörelsen för en rättvis fördelning av världens resurser och en solidarisk livsstilwww.framtiden.a.se styrelseförslag, Budget och handlingsplan, Val av ordförande, övriga styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, Val av två revisorer och en revisorssuppleant. Val av andra funktionärer, bl.a. utgivare för tidningen. Val av valberedare.

F) Handlingar och skrivelser inför årsmötet. Föredragningslista, verksamhetsberättelse, budget- och handlingsplan samt motioner, styrelseförslag och andra årsmöteshandlingar skall tillställas anmälda deltagare senast två veckor före årsmötet.

G) Beslut vid årsmötet.

Beslut sker med enkel majoritet utom vid stadgeändring eller upplösning. Vid lika röstetal får lottning avgöra.

H) Protokoll.

Protokoll från årsmötet skall tillställas alla årsmötesdeltagare samt de lokalgrupper och enskilda medlemmar som begär det.

5. Styrelsen för den centrala verksamheten

A) Storlek och sammansättning.

Styrelsen skall minst bestå av ordföranden + fyra ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Styrelsen fördelar inom sig sekreterar- och kassörsfunktionerna samt firmatecknare. Årsmötet skall sträva efter att ge styrelsens sammansättning en god geografisk, social, köns- och åldersmässig fördelning.

B) Valperiod.

Styrelsens ordinarie ledamöter väljs för två år med närmast halva antalet i taget. Suppleanterna väljs för ett år.

C) Beslutsmässighet.

Styrelsen är beslutsmässig när alla ordinarie ledamöter och suppleanter är kallade och då närvarande ordinarie ledamöter och suppleanter är flera än halva antalet ordinarie ledamöter.

D) Arbetsuppgifter.

Styrelsen är förvaltare av namnet Framtiden i Våra Händer och skall leda rörelsens gemensamma verksamhet. Det innebär att styrelsen mellan årsmötena tar beslut och gör uttalanden i rörelsens namn. Den skall bedriva bredast möjliga kontakt- och upplysningsverksamhet, inspirera till bildandet av fria samarbetande grupper och verka som samlingspunkt för alla som vill stödja rörelsen. Den ansvarar för årsmötets hållande enligt stadgarna. Styrelsen sammanträder minst 4 gånger per år. Sammanträdena protokollförs.

E) Adjungering.

Styrelsen är oförhindrad att kalla medlemmar, anställda eller utomstående till sina möten. De adjungerade har då yttrande- och förslagsrätt.

6. Räkenskaper

FiVH:s räkenskaper förs per redovisningsår och skall, vederbörligen avslutade, överlämnas till revisor senast tre veckor före årsmötet.

7. Valberedning

Årsmötet tillsätter tre personer som skall förbereda personvalen till påföljande årsmöte.

8. Extra årsmöte

Extra årsmöte skall utlysas om styrelsen beslutar så, alternativt 10% av medlemmarna skriftligen begär det eller om det påfordras av revisorerna. Kallelse och information om varför extra årsmöte utlysts skall sändas ut minst fyra veckor före. Beslut får endast tas i de frågor för vilka mötet blivit utlyst.

9. Stadgeändring

Stadgarna kan ändras genom beslut på två på varandra följande årsmöten, varav det ena måste vara ordinarie. Beslut kräver två tredjedels majoritet på båda årsmötena.

10. Upplösning

Beslut om upplösning sker efter samma principer som stadgeändring. Eventuella tillgångar överlåts till närliggande verksamhet enligt enkelt majoritetsbeslut vid sista årsmöte.

Följande upprop visar de tankar och mål vi har enats om i rörelsen Framtiden i Våra Händer.

Upprop 1978

Vi kan bidra till att vända dagens vansinniga utveckling om vi går samman om det:

Om ingen förändring sker är mer än hälften av alla nu levande barn dömda att dö av svält och bristsjukdomar innan de når vuxen ålder.

Våra största problem är en följd av överflöd och slöseri. Vår tilltagande överkonsumtion pekar hän mot en katastrof också för våra efterkommande.

Ändå envisas vi att ha som mål att öka konsumtionen. Vi måste snart inse att i en värld där flertalet lider nöd finns det viktigare områden att använda produktionskapaciteten till än lyxmode och statusvaror. Allt förnuft talar för att vi måste satsa på andra värden än de materiella om dagens och framtidens problem skall kunna lösas. Då kan vi också skapa ett bättre samhälle hos oss.

Ett samhälle där bevarandet av naturen och den odlade jorden betyder mer än ekonomisk tillväxt.

Ett samhälle där stress, konkurrens och habegär ersatts av solidaritet och omsorg om våra sämst ställda.

Ett samhälle där man har råd att skapa mänskliga förhållanden på arbetsplatser och i skolor.

Vi får inte säga att detta är vackra men orealistiska mål.

Hur svårt det än må vara så är dessa de enda mänskliga mål vi kan arbeta för. Och vi kan inte vänta på andra. Om ett land visar på en ny kurs är det sannolikt att andra kan följa efter.

I de flesta politiska partier finns det grupper som arbetar för att få ett program som detta accepterat av sitt parti. Men politisk handling måste ha stöd bland väljarna: En ny kurs kommer aldrig att bli annat än ord och önskningar så länge flertalet av oss inte är beredda att godta en lägre konsumtion. Så länge vi låter påverka oss till att bara följa med strömmen stöder vi de krafter som motarbetar en förändring.

Vi är många här i landet som gärna skulle arbeta för en sådan personlig förändring - OM VI TRODDE DET TJÄNADE NÅGONTING TILL. Det gör det om vi tillsammans arbetar för det. Men nu är vi spridda inom olika partier och organisationer. Vi saknar stöd i en större gemenskap. Vi måste gå samman tvärs över de partilinjer som ännu inte ger uttryck för dessa nya mål.