Livsstil

Vi behöver verka för en livsstil som inom naturens ramar ger en hållbar livskvalitet för världens människor, djur och allt levande.

Det krävs en ny förståelse för  människans påverkan på planeten och att det finns planetära gränser.  Att fler blir medvetna och ändrar livsstil är bra men är inte tillräckligt. Samhället måste göra den nya livsstilen möjlig.

Vad kan jag själv göra?

  • Jag kan lära mig mer om vad som gör skillnad.
  • Jag kan bry mig om andra människor, djur och natur.
  • Jag kan leva efter mina insikter.
  • Jag kan påverka beslutsfattare.
  • Jag kan gå samman med andra i arbetet.

När Erik Dammann skrev boken Pengarna eller livet 1991 talade han om förgiftad matjord, försurade och nedsmutsade hav, om skövlade skogar – och redan då om växthusgaserna och uppvärmningen.

Konsumtion och produktion – tillväxt – ger ökade växthusgasutsläpp och påverkar allt levande. Men är det inte bra att bygga energisnåla bostäder och rusta upp järnvägen? Jo. Det minskar utsläppen. Men den totala konsumtionen och produktionen behöver minska radikalt.

Överflödssamhället innebär utsläpp vid produktionen, transporten, användningen och avfallet.

Fråga dig själv: Behöver jag detta? Är det en klok investering?

Att jobba för att köpa saker vi inte behöver (och som bidrar till att skada miljön) är en livsstil som inte heller gör oss lyckligare.

Sveriges samlade konsumtion och markanvändning belastar motsvarande 3,7 jordklot. Det inkluderar import men inte export. Växthusgaserna och deras ekologiska fotavtryck: Varje land måste nå ner till 0,15 jordklot i utsläpp motsvarande 1 ton CO2, och totalt 1,0 jordklot .

Den största mängden sojaprodukter som importeras till Sverige är råvara till foder för våra kor, grisar och höns. Den del som importeras i former som direkt blir mat för människor är bara ett par procent av den totala importen. Varje svensk ”lånar” 220 kvadratmeter mark för att tillfredsställa våra husdjurs foderbehov.

I margarin, glass, choklad, tvål och smink finns palmolja. Sydostasiens regnskogar ödeläggs för att stora oljepalmsplantager ska kunna anläggas.

Det går åt 25 000 liter vatten för att odla den bomull som behövs till en t-shirt. Arbetarna skadas av gifter i odlingarna och har urusla arbetsförhållanden. Köp Fair trade och ekologiskt – eller begagnat!"

Källa: Världsnaturfonden

Köp lokala produkter, när det är säsong för dem. Ta vara på maten, matsvinnet är en tredjedel av livsmedelskonsumtionen, kompostera. Använd kollektivtrafiken. Bussar och tåg drar tre gånger mindre bränsle än privatbilar. Flyg bara när det verkligen är nödvändigt. Flygtrafiken är en av de värsta klimatbovarna. Se om det finns alternativ, till exempel telefon och videokonferenser.  Det krävs mycket energi för att värma upp vatten. Tvätta i låga temperaturer. Torktumlare är riktiga energislukare. Ha det inte varmare än nödvändigt."

Källa: Greenpeace

Detta kan vi jobba med i vardagen, men vi behöver dessutom gå samman och kämpa mot de övergripande krafterna i samhället som står i vägen för en mer djupgående förändring.

Din klimatpåverkan kan du testa hos Klimatkontot,  Världsnaturfonden WWF Sverige, Naturskyddsföreningen

WWW footprint calculator

Här är några tips...

... om saker du kan göra för att skapa en bättre värld.

Avvik medvetet från moderiktningar. Det är bara en början. Meddela gärna vänner och bekanta när du har köpt ett begagnat plagg som du gillar.

Reparera saker som har gått sönder. Varför ska soptippar fyllas av bruksföremål som kan användas ytterligare en tid?

Köp inte annat än vad du behöver. Köp framför allt inte därför att din kompis köpt.

Fixa enkla, billiga fester. Uppmana dina vänner att ta med sig mugg, tallrik och bestick.

Res energisnålt. Tyvärr inte alltid det billigaste, men gör så gott du kan. Och glöm inte att berätta för andra.

Visa självständighet. Värdighet och prestige är fiender till en medveten solidarisk livsstil.

Se vidare i Johan Tells bok 100 sätt att rädda världen (bokförlaget Max Ström).