Tillväxt eller överlevnad

Sambandet mellan löneutveckling och överutnyttjande.

Det är dags att fundera över vilket ansvar fackförbunden har för överutnyttjande av jordens resurser. Sambandet mellan lönekrav och köpförmågan är tydlig. Vad väljer vi?

Framtiden i våra händer har tillfrågat Sveriges Fackföbund hur de och deras medlemmar ser på saken.

Framtiden i våra händer fick två svar:

Från fackförbundet Vision, en Fair Trade Union med arbete för schyssta villkor som inte slutar vid Sveriges gränser. Genom fackliga utvecklingsprojekt samarbetar Vision med fackförbund över hela världen och stöttar dem i arbetet för fackliga och mänskliga rättigheter. Tillsammans med Fairtrade Sverige uppmuntrar organisationen arbetsplatser att fika schysst och köpa in produkter som producerats med schyssta villkor.

Svaret från LO visar på hur mycket man kan göra för att spara miljön. När det gäller arbetet inför avtalsrörelsen så har LO en samordnande funktionoch kan inte se vilka miljö- och hållbarhetskrav som skulle finnas med i samordningen. Det får i så fall förbunden svara på.

FIVH:s repik pekar på betydelsen av den privata konsumtionen. När Sveriges  arbetare effektiviserar och ökar produktionen, då ökar också deras lön, och då ökar deras konsumtion (i princip det dom nyss själva framställt).

Det här tär på jordens resurser, som vi börjar inse inte är hur stora som helst. Ett sätt att minska påfrestningarna på naturtillgångarna är att begränsa produktionen (och därmed också konsumtionen) och få ökad ledighet som kompensation. Det här är naturligtvis inte lätt eftersom det inte är önskvärt att all produktion begränsas. Om vi vill minska överutnyttjandet av naturtillgångarna krävs en omstrukturering av näringslivet.

Vi tror att LO, centralt, kan initiera en debatt bland sina medlemmar i den här riktningen.

Den här typen av kulturförändringar måste komma nerifrån, det handlar om att få det bättre!

Framtiden i våra händer
Rune Lindström 

Här är skrivelsen som skickades till Sveriges Fackförbund:

JORDENS RESURSER

Många av jordens svårförnybara resurser, som är viktiga för oss, är hotade. De flesta institutioner och forskare som arbetar med dessa frågor har varit överens i den saken det senaste decenniet. Det handlar om olja, klimat, ren luft, rent vatten, mineraler, biologisk mångfald, odlingsbar mark, utarmning av världshaven och så vidare.

De flesta inser att det är konsumtionen som tär på tillgångarna. Det hör man redan på namnet. Ökad konsumtion av ändliga tillgångar ger ökad utarmning av jorden. Övergång till miljövänlig produktion hjälper föga eftersom det är lönerna som driver konsumtionen. All erfarenhet hittills visar att förbrukningen av råvaror står i direkt proportion till lönenivåerna så länge som vi inte på allvar vill styra  konsumtionsinriktningen mot förnybarhet.

En hållbar utveckling innebär att vi som lever i dag ska lämna efter oss tillgångar som gör det möjligt även för kommande generationer att få sina behov tillgodosedda. Det blir då inte meningsfullt att förlita sig till att nya hittills okända upptäckter och uppfinningar ska rädda oss ur den situation som vi försätter oss i. De resurser som är förbrukade kan aldrig användas på nytt.

Vi uppmanar därför Sveriges Fackförbunds ledningar att i samband med förberedelserna till avtalsförhandlingarna ta upp ett samråd med sina medlemmar om hur de ser på den här saken. Sveriges Fackförbund spelar genom sin verksamhet en nyckelroll i opinionsbildningen.

Framtiden i våra händer

Rune Lindström