Medborgarutredningen

Vår livsstil

Medborgarutredningen inom Klimataktion har under hösten 2015 och våren 2016 haft introduktionsmöten som följts upp av studiecirklar. Här följer ett utdrag ur rapporten från studiecirkeln om livsstil.

Inledning

Våra livsstilar i Sverige präglas av att vi utgör en del av den rika världen, mätt i BNP och köpkraft, som i sin tur bara omfattar ca 1/7 av jordens befolkning. Här har vi under lång tid dragit det längsta strået när det gäller utnyttjandet av världens naturresurser. Det har bland annat resulterat i höga koldioxidutsläpp och en ohållbar konsumtion som idag äventyrar planetens fortlevnad. Vi tar för oss mer än vad naturen tål och lever och konsumerar som om vi hade flera jordklot när vi faktiskt bara har ett.

En analys av klimatfrågorna måste kritiskt granska de ideologier, ekonomiska intressen, politiska val, maktstrukturer och maktrelationer som direkt eller indirekt leder till att uppmuntra och upprätthålla en livsstil som går stick i stäv med främjandet av global rättvisa och en omställning till en hållbar samhällsutveckling. Det handlar inte bara om att bli ”klimatsmarta”. Läget förutsätter snarare en ny livsstil och livsåskådning som omfattar en omtanke om allt levande; alla människor, djur, växter har samma rätt att leva och utvecklas utifrån sin egen potential.

Rättvisa och ansvar

De livsstilar som idag är tongivande, i Sverige såväl som globalt, tyder på att vi har frikopplat oss från naturen och blundar för den livsuppehållande roll som planetens ekosystem spelar för vår överlevnad. Som bland andra forskaren Karin Bradley på KTH visat, är denna situation inte bara ohållbar utan också djupt oetisk då det i stor utsträckning är fattiga människor som bär kostnaderna för rika människors ohållbara livsstilar. Det gäller exempelvis människor som lever vid soptippar eller på marker som hotas av stigande havsnivåer liksom Sydostasiens textilarbeterskor och alla andra lågavlönade, som förser den rika västvärlden med billiga kläder och andra konsumtionsvaror. Det gäller även människor i områden som drabbats av väpnade konflikter som bottnar i illegal exploatering av sällsynta mineraler.

Individers fattigdom och utsatthet bottnar i frågor om makt som tar sig olika uttryck och slår olika hårt mot olika grupper (se Gerd Johnsson-Latham, i Avner et al., Att slakta en guldkalv). Från födseln ges till exempel flickor och pojkar i samhällen världen över olika uppsättningar av rättigheter, vilket präglar individers möjligheter att välja livsstilar. Även klasstillhörighet, hudfärg, sexuell läggning, livsåskådning, etnisk bakgrund och funktionshinder är faktorer som starkt påverkar människors livsvillkor världen över. För att främja hållbar utveckling krävs kraftfulla åtgärder mot olika typer av särbehandling och diskriminering. Det gäller både i rika länder som under decennier etablerat globala livsstilsmönster och i utvecklingsländer som anammat vårt sätt att leva.

Även om vi i Sverige, kvinnor såväl som män, tillhör den rikaste miljarden på klotet är det stora skillnader på vår konsumtion; många förbrukar ohållbart mycket och de allra fattigaste (mest kvinnoror) hållbart lite. Inom varje enskild samhällsgrupp förfogar män över mer resurser än kvinnor, och män har också som grupp mer ohållbara konsumtionsmönster.

Klimatproblemen orsakas alltså inte på samma sätt av ”alla”, utan mest av de allra rikasteglobalt sett som med sin makt över och påverkan på naturen utgör ett hot mot sin egen och jordens överlevnad.

En ny färdriktning ställer både krav på samhället som helhet, nationellt som på kommunnivå och lokalt, och dessutom på enskilda individer.Bara på ett par decennier har det som bl a Christer Sanne visat skett en stor förskjutning från iinvesteringar i offentliga tjänster som rör vård skola och omsorg och en välfärd med få växthusgasutsläpp till en kraftigt ökad privatkonsumtion med bl a mer resande, större bostäder, mer köttkonsumtion mm som innebär kraftigt ökade utsläpp.

Strukturella hinder och möjligheter

För att individer ska kunna göra hållbara val och agera hållbart krävs att det t ex finns reella möjligheter till hållbart resande och boende. Detta innebär att investeringar måste göras i en kollektivtrafik som både är väl utbyggd och inte alltför dyr, som kan utgöra ett alternativ till bilar som förorsakar större utsläpp. Det behövs också stora statliga och kommunala investeringar som kan säkra ett hållbart boende, och möta såväl kortsiktiga mål som långsiktiga mål. Detta kräver massiva satsningar på forskning och teknikutveckling,

För att säkra hållbarhet krävs en rad finansiella åtgärder i form av ekonomiska incitament för gröna investeringar liksom införandet av avgifter och skatter på utsläpp.

Livskvalitet

”Den som vill försöka bli lycklig skall inte lägga an på att öka sina tillgångar utan på att begränsa sina krav” (Platon).

Sambanden mellan välbefinnande och klimatbelastning har analyserats i en studie baserad på data från 1 000 personer i Västra Götalandsregionen där klimatbelastningen mättes i termer av utsläppsområdena transporter, värme, el, mat och övrig konsumtion.

Subjektivt välbefinnande mättes som en kombination av hur nöjd individen var med livet i sin helhet och hur bra man mådde i allmänhet. Resultaten visar att skillnaderna i välbefinnande mellan grupper med höga och låga utsläppsnivåer var mycket små med undantag av den grupp som hade den lägsta utsläppsnivån som också visade sig ha högst andel arbetslösa och sjukskrivna, faktorer som i tidigare studier visat sig ha stor betydelse för människors välbefinnande, inkomst och därmed klimatpåverkan.

Faktorer som genom ytterligare analyser visade sig ge skillnader på välbefinnandet var:

att ha ett arbete
att ha en partner
god hälsa
låg tidspress
möjlighet att ägna mycket tid åt familj och vänner

Faktorer som däremot inte gav några skillnader för välbefinnande var:

flygresande (antal flygningar per år)
rött kött (antal mål per vecka)
bilkörande utöver arbetspendling (km/år)
bostadsyta (kvadratmeter per person)

Klimatomställningen kommer med all säkerhet att kräva livsstilsförändringar, men inte nödvändigtvis till priset av minskad livskvalitet. Många av de förändringar som omställningen för med sig kan i stället påverka vår livskvalitet positivt. Individens acceptans för de livsstilsförändringar som krävs och de styrmedel som olika aktörer inför för att klimatmålen ska kunna uppnås är dock beroende av en kunskapsbaserad diskussion om hur målen kan nås och vad omställningen kan tänkas få för konsekvenser för samhället såväl som för individen.

Forskning tyder till exempel på att sambandet mellan privat konsumtion och välbefinnande är svagt i rika samhällen medan tidspress, stress och långa pendlingsresor påverkar livskvaliteten negativt. En hållbar livsstil kan alltså uppnås genom samhällsförändringar som leder till såväl hög livskvalitet som minskade utsläpp.

Sociala normer och reklam

Mycket tyder på att konsumtion till stor del handlar om att leva upp till socialt bestämda normer och genom sina ägodelar markera status och den man vill vara. Företagsekonomen Mats Alvesson menar att vi lever i en övertalningsekonomi där vi ständigt genom olika typer av påverkan övertygas om allt vi behöver i form av socialt laddade varor, såsom märkeskläder, bilar, inredning m.m. Konsumtionen kan också innebära en känslomässig investering som får oss att betrakta materiella tillhörigheter (hem, bilar, favoritkläder m.m.) som centrala delar av vår identitet.

Reklam och marknadsföring som till exempel telefonförsäljning, event, sponsring och produktplacering mm spelar en avgörande roll i denna övertalning, Bara direktreklamen omsätter närmare 10 miljarder kronor om året i Sverige och resulterar i närmare 50 kg direktreklam/år och hushåll, vilket motsvarar nästan 200 000 ton papper på ett enda år. Detta utgör ett stort hot mot klimatet då det på 10 år betyder att 20 miljoner färre träd får stå kvar och absorbera koldioxid i naturen. Med tanke på att denna reklam också bidrar till konsumtionsökningen handlar det i praktiken dessutom indirekt om mycket högre koldioxidutsläpp i slutändan. De samlade kostnaderna för reklam beräknas uppgå till 67 miljarder per år enligt branschorganisationen IRM.

Det ska vara lätt att göra rätt - om det finns lokaler och utrymmen som på ett rimligt sätt kan användas för gemensamma återvinnings, reparations- och renoveringsverkstäder, stadsodling,kycklinguppfödning eller utvinning av vindkraft ska de göras tillgängliga.

Bilen

Transporter av mat och andra varor står för stora utsläpp för att ge oss produkter som ger oss guldkant men inte är livsnödvändiga; som kött från Argentina, vin från Sydafrika och kivi från Nya Zeeland. Den rika världens livsstilar och konsumtionsmönster kopieras nu av en växande medelklass i Latinamerika, Asien och Afrika. Enbart i 23-miljonersstaden Peking

beräknas antalet privatbilar uppgå till 6 miljoner. Samtidigt växer klyftorna mellan rika och fattiga och hundratals miljoner människor saknar de enklaste former av transporter för att tasig till sjukhus och skolor.

Lösningen på höga och växande aggregerade utsläpp parallellt med fortsatt fattigdom och brist på de allra mest elementära transporter måste vara någon form av individuella utsläppsrätter, inom ramen för den av världssamfundet, senast i parisavtalet, fastslagna principen om ett gemensamt men differentierat ansvar för att åtgärda utsläppen. Om inte detta kan uppnås riskerar framtida generationer att tas som gisslan på grund av den överkonsumtion som jordens rikaste miljard idag ägnar sig åt.

Biffen

Som konsumenter kan vi förutom att handla hållbart göra stor skillnad genom att minska matsvinnet. Maten och jordbruket står för en fjärdedel av jordens klimatutsläpp och enligt klimatforskare behöver utsläppen minskas med upp till 90 procent fram till år 2050. I Sverige ger maten ett utsläpp på 23 miljoner ton koldioxid per år, vilket är 3 miljoner ton mer än utsläppen från privatresor med bil och flyg tillsammans. Maten orsakar i dag utsläpp på ca 2 ton per person och år. Här står köttet som vi äter för en stor del, i synnerhet nötköttet, som ger 26 kilo i utsläpp per kilo kött, jämfört med fläskkött som ger sex kilo utsläpp per kilo kött, och grönsaker som ger ett kilo utsläpp per kilo. En minskad köttkonsumtion är avgörande för att Klimatmålen ska kunna uppnås och skulle förutom att gynna folkhälsa också ge bättre förutsättningar för den globala livsmedelsförsörjningen.

Bostaden

Det finns tydliga strukturella hinder för utveckling av en hållbar konsumtion inom boendesektorn och det räcker inte att bara ta hänsyn till energiperspektivet. Det behövs mer av ett helhetsperspektiv som även tar hänsyn till bl a boendemiljö/inomhusklimat, vattenförsörjning, lokal odling, återvinning av restprodukter och delning av gemensamma resurser. Här kommer hela den stora och svåra frågan om hållbara städer in. Dagens bostadsbrist får inte mötas med en upprepning av miljonprogrammets misstag.

Även hela processen för renovering av bostäder och produktion av nya bostäder bör analyseras ur ett klimat och resursperspektiv med syfte att eliminera strukturella hinder och ta fram tydliga styrmedel.

En hittills närmast förbisedd omständighet är det faktum att CO2-utsläppen under utvinning, framställning och transporter av material samt själva byggproduktionen vid nyproduktion är väsentligt större (ca 80%) än under byggnadens livslängd. Vi måste bli oerhört mycket effektivare i vår materialhantering!

Politiska styrmedel

För att vi, som privatpersoner, skall kunna ändra livsstil måste politiska styrmedel införas.

Här följer förslag på åtgärder som måste vidtas för att underlätta för individen att ställa om till en mer hållbar livsstil.

En åtgärdslista för beslutsfattare - det ska vara lätt att göra rätt!
Bygg ut kollektivtrafiken och gör det billigt att åka tåg men dyrt att flyga (koldioxidskatt) eller köra bil (speciellt i storstadsregioner) – så att vi i första hand väljer att åka kollektivt och minimerar flygresor!
Inför obligatoriskt angivande av ursprung/förädlingsort på varors produktmärkning – så vi kan välja bort varor, som transporterats långt med stora utsläpp av koldioxid!
Ge stöd till energibesparande bostadsbyggande av exempelvis kollektivhus, passivenergihus eller helst noll-eller plusenergihus – så att vi kan skaffa ett bättre boendealternativ!
Ge även stöd till hushåll som drastiskt vill minska sina driftkostnader med hjälp av isolering, solceller m.m. i sina egna hus - så att vi kan bo energisnålt!
Inför skatteavdrag för reparationer (typ RUT/ROT) – så att vi i större omfattning återanvänder kläder, elektronikprylar etc i stället för att köpa nytt!
Se till att kommuner och landsting föregår med gott exempel och serverar mindre rött kött och mer närodlat för att minska på koldioxidutsläppen!
Gör det enkelt för invånarna att sopsortera genom lättillgängliga sorteringsstationer med tätare tömning– så att ingen tycker att det är för besvärligt att sopsortera!
Gör det lönsamt att återvinna så mycket som möjligt – så att materialresurserna tas tillvara!

En åtgärdslista för medborgarna

I väntan på politikerna kan vi själva givetvis redan nu göra mycket för att ställa om till en mer hållbar livsstil som t.ex genom att dra ner på konsumtionen välja resurssnåla, miljövänliga och solidarisk alternativ (rättvisemärkt)
köpa begagnat
leasa eller hyra i stället för att köpa nytt (bilpooler)
isolera bostaden, installera solceller och/eller bergvärme
äta mer grönsaker, baljväxter och fullkorn, äta varierat, äta certifierat ifrån minska
matens klimatpåverkan (LiveWell-kostråd)
äta mindre kött, fett, socker och salt
ta vara på rester och minska matsvinnet
påverka andra

Läs hela rapporten och övrigt om Medborgarutredningen

Medborgarutredningen

Global rättvisa - Sveriges fotavtryck

Medborgarutredningen inom Klimataktion har under hösten 2015 och våren 2016 haft introduktionsmöten som följts upp av studiecirklar. Här följer ett utdrag ur rapporten från studiecirkeln om Global rättvisa, avsnittet om Sveriges ekologiska fotavtryck.