Medborgarutredningen

Global rättvisa - Sveriges fotavtryck

Medborgarutredningen inom Klimataktion har under hösten 2015 och våren 2016 haft introduktionsmöten som följts upp av studiecirklar. Här följer ett utdrag ur rapporten från studiecirkeln om Global rättvisa, avsnittet om Sveriges ekologiska fotavtryck.

Vad ligger bakom Sveriges stora ekologiska fotavtryck och vad vi kan göra åt det?

Som vi visat i avsnitt 1.2 så står svensk konsumtion för ett stort och snabbt växande ekologiskt fotavtryck. Vi tillhör de värsta länderna i världen sett till ekologiskt fotavtryck per person och år.

För att finna vägar till en grundläggande omställning så behöver vi titta närmare på de olika områden som ligger till grund för beräkning av det ekologiska fotavtrycket. Vi behöver fråga oss vad det är i vår livsföring och organisering av samhället som orsakar denna höga belastning, samt vad vi i så fall kan göra åt saken. Vi presenterar en idélista nedan som inte på något sätt är fullständig. Det är också mycket svårt att beräkna vilka effekter varje åtgärd ger på det ekologiska måttet jordklot/person. Åtgärderna verkar i olika skala och i olika tidsperspektiv. Klart är dock att det på de flesta områden krävs omfattande åtgärder, en ekonomi som inte är så beroende av hög materiell konsumtion och ett nytt sätt att leva

Tabell Sveriges Ekologiska Fotavtryck enligt senaste mätningar och mål för hållbarhet. Målen anges i ekologiskt fotavtryck mätt i antal jordklot som krävs för att bära uttag av naturresurser, utsläpp och användning av mark och skog, räknat på genomsnittlig konsumtion per person i Sverige

Sektor belastning (2012) Mål (2040)
Odlingsmark 0,8 0,3
Betesmark 0,2 0,1
Skogsproduktion 0,7 0,3
Fiskevatten 0,1 0,0
Bebyggelse 0,2 0,1
Koldioxid 2,2 0,2
Ekol. fotavtryck 4,2 1,0

Odlingsmark (0,8) och betesmark (0,2)

Sveriges belastning av odlingsmark (inom landet och genom import) motsvarar en belastning på 0,8 klot/person, att jämföra med det globala genomsnittet 0,3 klot/person. För att hålla oss totalt inom ramen för ett klot totalt så behöver vi ner i nivå med länder som Kuba och Kina. Vårt mål bör vara att begränsa belastningen på odlad mark till motsvarande 0,3 klot/person.

Vad gäller betesmarken så ligger världsgenomsnittet på 0,1 klot/person. Sverige behöver komma ner till omkring världsgenomsnittet, 0,1 klot/person.

Problem vi identifierat

Vi har identifierat huvudorsakerna till Sveriges stora belastning på odlingsmark och betesmark till följande:

  • den industrialiserade köttproduktionen med mycket kraftfoder och konstgödsel
  • importerat kött producerat med kraftfoder och/eller nedhuggna skogsområden som följd
  • den höga konsumtionen av mejeriprodukter producerat på samma sätt
  • det stora matsvinnet,
  • alltför stor konsumtion av klädfibrer, särskilt importerad bomull
Huvudåtgärder

De hudsakliga åtgärderna blir följaktligen:

  • minskad köttkonsumtion, särskilt nötkött. Kvarstående köttkonsumtion bör helt vila på uppfödning enligt hållbara naturbruksmetoder, vilt, och med produktion enligt småskaliga närhetsprinciper 24
  • minskad konsumtion av mejeriprodukter
  • minskat matsvinn och en återföring av näringsämnen (kompostering, kolinlagring)
  • nya odlingsmetoder, goda exempel tycks vara permakultur och agroforestry-metoder
  • skarpare krav på hållbarhetskriterier (såväl miljömässig som kvalitet) för klädvaror, och ett stopp på den snabba cirkulationstiden för klädvaror

De styrmedel som kan åstadkomma dessa stora förändringar bör verka i alla led; lagstiftning, skattepolitik, styrda investeringar, folkbildning, samt uppmuntran och stöd till lokala omställningsinitiativ. Här är några idéer:

  • Naturbetet behöver gynnas genom statligt stöd och reglering
  • Småskalig kycklingproduktion (höns på bakgården)
  • Skatteregler som gynnar alternativ till mejeriprodukter
  • Stöd till utveckling av alternativ till mejeriprodukter
  • Stöd till de bönder som behöver ställa om
  • Köttransonering
  • C02-skatt på kött
  • Skatter på skadlig konsumtion
  • Reglera bort stordrift , och industrialiserad köttproduktion
  • Gynna småskaliga ekojordbruk, närproducerat
  • Minska köttimporten genom hårda regler på djurskydd, godkända framställningsmetoder osv
  • Folkbildning – laga vegetarisk/veganskt- börja med offentliga institutioner
  • Stöd till stadsodling
  • Forsknings- och utvecklingsstöd till nya odlingsmetoder, permakultur, agroforestry
  • Folkbildningprogram om nya konsumentideal, säsongsmatlagning, hållbar lagring m m
  • Användning av TV-program, ICA-kuriren m fl media för en ny matlagningskultur
  • Organisera detaljhandeln på ett annat sätt, där överflödskyltningen tas bort
  • Återupprätta närbutikerna ”vad får det lov att vara?”
  • Kontrollorgan mot industrins svinn
  • Obligatorisk kompostering av matavfall i alla hushåll
  • Minska sortimenthysterin
  • Förbud mot att kassera mat i detaljhandeln

Vad gäller att minska konsumtionen av klädfibrer kan styrmedlen vara:

  • Skattebefriad återanvändning, reparation (återanvändningspant på kläder)
  • Garanti- och kvalitetskrav på kläder
  • Folkbildning för nya normer kring att köpa billiga kläder som tillverkats med ohållbara villkor
  • Förstatliga HM under sömmerskekontroll
  • Stöd till lokal klädproduktion med hållbara fiberkällor (växtfibrer, lin, ull o dyl)
  • Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion under dåliga villkor. ( Stoppa TTIP och WTO

Skogsproduktion (0,7)

Sverige är ett skogsland. Skogen är en avgörande kolsänka. Vårt höga uttag av skogsråvara och våra kalhyggesmetoder gör att Sverige har en mycket hög belastning på 0,7 klot per person, jämfört med världsgenomsnittet på 0,2 klot/person. Sverige måste ner till en nivå motsvarande omkring 0,3 klot/person.

Problem vi identifierat

Vad vi kan se utgör huvudorsakerna till vår höga ekologiska belastning på skogssektorn följande:

  • För mycket odlad skog och för lite urskog (bara 4 procent kvar)
  • Importerade skogsprodukter (typ palmolja och biobränsle)
  • Överkonsumtion av boyta, möbler, och kosmetiska renoveringar. Sverige har en genomsnittlig boyta på omkring 44 m2 /person. Samtidigt finns många trångbodda vilket innebär att en liten grupp har en enorm överkonsumtion av boyta. Stor boyta innebär också överkonsumtion av möbler m m
  • Överkonsumtion av förpackningar, papper, reklam, hygienartiklar
  • Klädproduktion utifrån skogsfiberråvara
Huvudåtgärder

Åtgärderna bör huvudsakligen inriktas på att minska omsättningen av träråvara:

  • Minska omsättningen på skogsråvara där större ytor blir skyddad gammelskog, eller nationalpark. När trä används på rätt sätt kan det hålla mycket länge, i flera hundra år ( t ex i hus, eller kvalitetsmöbler)
  • Motverka import av ohållbara skogsprodukter (regnskogsträ, palmolja)
  • Motverka överkonsumtion av boyta. Det kan samtidigt bidra till att minska bostadsbristen.  Återanvändningsystem för trävaror, möbler, skogsfibrer
  • Minskad pappersanvändning

Styrmedlen behöver i likhet med ovan verka på många nivåer:

  • En fastighetsbeskattning som motverkar överkonsumtion av boyta, t ex en progressiv fastighetsskatt (baserad på boyta)
  • Dela på befintliga hus och lägenheter
  • Ta bort ROT-avdragsmöjligheten för kosmetiska ombyggnader
  • Certifiering av urskogssäkra trävaror
  • Förlängd garantitid på möbler, gynna produkter av kvalitet och lång hållbarhet
  • Återanvändningssystem behöver utvecklas
  • Stimulera ombyggnad av stora villor till flerfamiljshus
  • Ekonomiskt incitament för människor att hyra ut del av bostad till nyanlända/bostadslös  Förbjud pappersreklam, eller sök andra sätt att kraftigt begränsa överkonsumtion av papper
  • Ökad närhandel kan bidra till minskad användning av engångsförpackningar.
  • Restriktioner för användning av engångsmaterial/förpackningar i olika sammanhang.  Reglera skogsförvaltningen med förbud mot kalhyggen

Fiskevatten (0,1)

Sverige har nästan dubbelt så stor ekologisk belastning på fiskevatten (0,1 klot/person) jämfört med världsgenomsnittet. Vi behöver halvera det, 0,05 klot/person.

Problem vi identifierat

Fisk och annan föda som kan hämtas ur havet utgör ett klimatsmart alternativ till kött om det sker på ett hållbart sätt. De huvudsakliga problemen med dagens fisk-konsumtion är enligt vår mening:

  • Hög konsumtion av odlad fisk som matats med fisk
  • Ohållbara fiskemetoder med en för stor och effektiv fiskeflotta
  • Stor import av fisk och skaldjur som tagits upp eller odlats på ett ohållbart sätt
Åtgärder

Åtgärderna handlar om hållbarhetskriterier, samt omläggning och minskning av konsumtionen:

  • Endast tillåta odlad fisk som uppnår hållbarhetskriterier. Särskilt viktigt är att motverka/förbjuda import av odlade skaldjur för skydd av mangroveskogar mm
  • Minskad fiskkonsumtion. Fisk bör i högre grad vara vildfångad med hållbara metoder
  • Ersätt en del fiskkonsumtion med musslor. Musselodlingar kan ha god effekt på havsmiljön.

Bebyggelsen (0,2)

I detta sammanhang avser bebyggelsen den mark som går åt för bostäder, infrastruktur, gruvor och industrier. Alltså inte den energiförbrukning som sker i våra bostäder och industrier. Detta redovisas nedan under Koldioxid-avsnittet. Vår sammanlagda bebyggelse innebär en hög belastning (0,2 klot/person) gentemot världsgenomsnittet. En slutsats bör vara att våra vägar, bostäder, kraftverksdammar, gruvor och industrier tar för stor plats i förhållande till den folkmängd vi har. Målet bör vara att vi kommer under 0,1 klot/person.

Problem vi identifierat

Vi tror att följande faktorer ligger bakom Sveriges höga belastning på området:

  • Vi har stora bostäder (se avsnittet ovan om den ekologiska belastningen på skogen)
  • Alla trafiksystem, parkeringsplatser, gruv- och industrimarker belastar stora ytor
  • Vår stora andel vattenkraft belastar genom stora kraftverksdammar
  • Villaträdgårdarnas storlek liksom den stora förekomsten av sommarhus bidrar
  • Utspridningen av städerna medför stora och ineffektiva ytor för vägar och parkeringar
Åtgärder

En del av åtgärderna för att komma till rätta med detta är också åtgärder som behövs för att få ner vårt stora koldioxid-avtryck (Se nedan). Vissa åtgärder som vi tagit upp för att minska belastningen på våra skogar påverkar också bebyggelsens yta (Se ovan). I övrigt vill vi lyfta fram följande:

  • Transportsektorns utrymmeskrav behöver minskas genom övergång till transportsnålt samhälle, minskade parkeringsytor och bilanvändning i städer, förtätning av boende och decentraliserad samhällsservice. Mer behöver ligga inom gång- och cykelavstånd
  • Få ner användningen av boyta, och högre nyttjandegrad på befintlig boyta
  • Stoppa utbredningen av köpcenter och tillhörande infrastruktur
  • Högre krav på effektiv markanvändning inom industri – dammar, anläggningar m m
  • Sänkta hastigheter på vägarna minskar behovet av ständigt växande vägbredd

Koldioxid (2,2)

Sveriges koldioxidavtryck (2,2 klot/person) är betydligt större än världsgenomsnittet som ligger på 0,9 klot/person. Detta trots att våra inhemska utsläpp är låga sett till att vi är ett högt utvecklat industriland. Detta beror på att stora delar av vårt koldioxidavtryck är importerat genom import av varor och utrikes flygresor. Även världsgenomsnittet ligger på för hög nivå för att vi ska ha ett hållbart klimat. Målet för världen och Sverige bör vara att koldioxidutsläppen inte motsvarar en belastning på mer än 1 ton per person vilket betyder knappt 0,2 klot/person.

Problem vi identifierat

Fossilbränsleanvändningen är djupt invävd i vår infrastruktur. Även ett högt uttag av skog och markanvändning påverkar koldioxidavtrycket även om svensk skog fortfarande anses vara en kolsänka. Vi listar de som vi ser det de viktigaste faktorerna bakom vårt höga koldioxidavtryck:

  • Stål-, cement- och annan processindustri behöver effektiviseras och ställas om
  • Transportsektorn är en stor bov i sammanhanget
  • Den organiska plasten medför utsläpp bland annat i sopförbränningen och den snabba omsättningstakten
  • Byggande och uppvärmning av bostäder utgör en stor koldioxidbelastning
  • Elproduktion (i viss mån) innebär fortfarande vissa utsläpp i Sverige
  • Jordbrukets produktionsmetoder med mycket olja och kemi
  • Kalhyggen och plantager samt markens försämrade kolinlagring.
Huvudsakliga åtgärder

Åtgärderna innefattar omfattande omställningar på ett stort antal områden i samhället. Det handlar om ett nytt samhällsbygge men också att konsumtionen i viktiga avseenden behöver minska

  • Omställning till ett transportsnålt samhälle
  • Fordonsflottan behöver bli fossilfri så snart som möjligt
  • En omställning från privatresande till kollektivtrafik
  • Energibesparingar och energieffektiviseringar behövs
  • Energiproduktionen behöver bli 100 procent förnybar
  • Bostäderna behöver på sikt bli oberoende av energitillförsel för värme
  • Effektivare och minskad användning av stål och betong, utveckling av fossilfri stålproduktion

Styrmedlen handlar i stor utsträckning om finansiell makt, det är stora investeringar som behöver styras åt rätt håll. Samtidigt behövs styrmedel som underlättar för människor att leva klimatsmart, och att välja bort överflödskonsumtion.

  • Vi behöver lagar och skattepolitik som styr över resor, och transporter från väg och bil till kollektivtrafik, järnväg och sjötrafik
  • Flygets klimatbelastning kan bara lösas med kraftigt minskad flygtrafik, genom restriktioner och skattepolitik
  • Vi behöver en samordning av transportsektorn istället för den vilda västern av ”fri konkurrens” som EU-reglerna fört med sig
  • Samhällsplaneringen behöver inriktas på att minska transportbehoven och gynna gångoch cykeltrafik.
  • En prioritering av cykelinfrastruktur och lastcyklar för närtransporter kan lösa många lokala behov och samtidigt förbättra folkhälsan
  • Fossilbränslen måste helt förbjudas i fjärrvärmesektorn
  • Statliga investeringsprogram för förnybar energiproduktion, där produktionsmål ger företräde framför lönsamhetsmål
  • Regler för energieffektivitet och energikrav vid byggande måste skärpas genom s k nollenergihus-standard och krav på hushållsel
  • Krav på solcell eller gröna tak i all nybyggnation – distribuera ut till nätet, Varje hus bör bli en del av energiproduktionen
  • Utvecklingsmedel till koldioxidfri eller neutral stålproduktion
  • Användningen av trä i byggandet behöver öka på bekostnad av stål och betong
  • Minskad personbilsproduktion
  • Omställning av jordbruket enligt ovan

Läs hela rapporten och övrigt om Medborgarutredningen

Medborgarutredningen

Vår livsstil

Medborgarutredningen inom Klimataktion har under hösten 2015 och våren 2016 haft introduktionsmöten som följts upp av studiecirklar. Här följer ett utdrag ur rapporten från studiecirkeln om livsstil.