Klimattips

k_diagram_global_lufttemperatur

Klimattips är en ny avdelning på hemsidan som ger tips vad vi kan göra konkret när det gäller klimathotet

Se  bl.a. NYHETSBREV OM KLIMATET – Läs vidare här

Mejla in dina bästa tips! Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

LÄNKAR för beräkning av EKOLOGISKA FOTAVTRYCK - se nedan och även nederst!


Ekonomi 

Återställande av jorden kostar en tredjedel av USA:s militärutgifter och 13% av de globala militära utgifterna. Lester R Brown
 

Ekologisk fotavtryck:  räkna resursuttag och mäta framgång. Källa Omställning Sigtuna 

För att mäta framgång när man förändrar sina vanor måste man i praktiken hitta sitt eget sätt att mäta eller beräkna, t ex att spara kvitton och se hur kostnaderna minskar (se Archies metoder nedan). Webbsidor som räknar kan ge ungefärliga uppskattningar på koldioxidutsläpp och ekologisk fotavtryck men är för grova för att kunna se faktiska skillnader i ens eget liv från månad till månad. Webb-beräkningar är bäst lämpade för simulerande där man lägger in olika vanor och ser skillnaden i det beräknade årliga utsläppet.

  • Personliga eller hushåll: enkla mätmetoder som man kan göra själv hemma, t ex att kolla på sina totala utgifter per månad, eller sina elräkningar.
  • Personliga utsläpp: www.klimatkontot.se. Man kan räkna till exempel med och utan bil och se skillnaden.
  • Hushåll eller personliga: ecorunner.industrialecology.se. I denna mycket detaljerad beräkning matar man in sina kostnadet (kr/vecka, månad eller år) för ett hundratals inköp såsom bostad, mat och kläder, transporter, fritid. Resultatet ges i form av en budget med dels kostnader, dels resurs belastning i form av energi, koldioxid, och kväve. Detta är en av de mest detaljerad footprints och möljliggör detaljerade jämförelser av ändringar i ens vanor. Om man sparar sina kvitton för att få tillförlitliga data, kan man med denna verktyg få en översiktlig omräkning till koldioxid-, kväve- och energiomsättning baserad på sina utgifter. Beräkningen är per person och/eller hushåll. Metoden är utvecklad av KTH, Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) i Göteborg och Karlstads Universitet.
  • Hushåll: beräkningen med betoning på detaljerade uppvärmnings- och energikostnader, på engelska www.resurgence.org/resources
  • Vatten: många beräkningar finns, sök internet på ”Water calculator”
  • Vitvaror: många beräkningar finns, sök på ”Appliance calculator”
  • Bilen: beräkningar för många bilmodeller, bra att kunna jämförawww.hybridcars.com/calculator. Se också www.hybridcenter.org.
  • Flygresor: lägg in två orter och beräkna CO2 och bränsle för resanwww.chooseclimate.org. För att göra en egen beräkning, se Archies enkla mätmetoder.
  • Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck – analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion, Stockholm Environmental Institute, 2012, ca 25 s. Data och analys av svenskars fotavtryck och koldioxidutsläpp inklusive importerade varor och tjänster.
  • Global Footprint Network: beskriver ekologisk fotavtryck, mätmetodik och årliga mätningar för kommuner, delstater, länder, hela världen.
  • Carma: världens kraftverk, en database med utsläpp och årsproduktion (kwh) samt kartor. Röd markerar kolkraftverk, orange oljekraftverk, gul naturgas och grön vatten- eller kärnkraft.

Energi i hemmet—hur minska den?

Se också Oljebrist (på denna sida). För kortfattade fakta och enkla råd om energibesparing seNaturskyddsforeningen: Gron-guide och WWF-Sverige. För beräkning av utsläpp mm se Att mäta framgång (på denna sida).

Maten och matlagning—hur minska de bakomliggande resurserna?

  • Tre åsikter om kosten (Vilken mat är bäst för klimatet och vår miljö?). DN mars 2012
  • Top Ten Healthy Yet Cheap Organic Foods, Nation of Change, October 2012. Ytterligare tips från dokumentärfilmen Foodstamped.
  • Mat & Klimat, Johanna Björklund m fl, 2008.
  • Makten över maten – MUDI MUMS, Miljöförbundet Jordens Vänner 2007. Förklarar hur stora multinationellaföretag har förvandlat vår mat och matvanor och hur man kan välja miljömässigt bättre och hälsosammare alternativ.
  • Matens pris, Malin Olofsson, Daniel Öhman, 2011. Sverigesradio blogg med text och video av författarna om den ekologiska, etiska och hälsomässiga kostnaden av billig industrimat.
  • Den Hemliga Kocken, Mats-Eric Nilsson, 2009. Om modern matproduktion i rostfria fabriker med förenklade standardiserade basråvaror och en många tillsatser såsom konsistensgivare, smakförstärkare, konserveringsmedel mm!
  • Döden i gryten, Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart, 2010. Fortsättning om matproduktion, hur ett fåtal stora spelare med närmast monopol styr vad vi äter både i offentliga institutioner (sjukhus, skola, omvård, hemtjänst mm) och privat.
  • Matupproret: vägen till god och näringsrik mat på skolor, sjukhus och äldrevård, Camilla Sparring, 2010.
  • Svart jord, Gunnar Lindstedt, 2010 om jordbrukets begränsade möjligheter att producera all den mat och allt bränsle som alla vill, och det i en framtid utan olja. Samt om industrijordbrukets och matindustrins koncentration i ett fåtal händer som bl a köper upp jord utomlands.
  • WWF www.wwf.se, om matens påverkan på jorden, t ex palmolja, soyaodling mm
  • Mat- och Jordbruksnätverket inom Naturskyddsföreningen arbetar för uthållig jordbruk. Länkar till föreläsningar, goda exempel mm.
  • www.renakerrenmat.se arbetar för slamfriodling för att undvika tungmetaller och andra gifter i slammet som sprids ut på en del av åkrarna i vårt land.
  • Mat & Klimat (Svenskt Sigill och LRF) www.matochklimat.se/Konsument/, råd, frågor och svar, referenser till olika rapporter och livscykelanalyser.
  • What the world eats bilder på en veckas mat uppställd av familjer runt om i världen baserad på boken Hungry Planet av Peter Menzel, Faith D’Aluisio, 2005www.time.com/time/photogallery/0,29307,1626519_1373704,00.html.
  • What the world eats, 12 min film (engelska) baserad på bilder från boken Hungry Planet med analys av familjens veckomat i olika länder med hänsyn till näring, hälsa, övervikt, kostnad, mm. www.youtube.com/watch?v=ClvLhNUz3X8
  • Food,Inc, film, kritisk av matindustrin och industrimatproducktion i America (78 min, svensk text). Se olika klipp: www.youtube.com/watch?v=QqQVll-MP3I
  • Our Daily Bread, film om industrimatproduktion i Europa (92 minuter, ingen röst). Klipp: www.youtube.com/watch?v=KL2HZBJ37m0
  • Taste the Waste. film 2011 om hur ca 50% av den odlade maten slängs bort (i alla led från skörd till konsument och hemma), en enorm och onödig kostnad till konsumenter som måste betala för det och en onödig slöseri med jordens resurser. Taste the Waste. 

Hälsan och maten:

Se rubriken Hälsa (nedan)

Hur kött och fisk belastar miljön:

Hur flaskvatten belastar miljön:

 

Utnyttja restmat:

Närmat: odling, stadsodling, att producera och handla lokalmat till sig själv och andra:

Kokböcker:

  • Mat som det är någon mening med, Alftaköket. Kokbok med fokus på hälsa och traditionella svenska råvaror.
  • Manna – en medveten kokbok. Carola Magnusson, 2005.
  • Bonniers Kokbok, gamla upplagor visar hur man lagar mat baserad på råvaror i st för halvfabrikat.

 Se också Naturskyddsforeningen: Gron-guide och WWF-Sverige för kortfattade fakta och enkla råd. För beräkning av utsläpp mm se Att mäta framgång ovan.

Konsumtion—att finna sin lycka med mindre resursåtgång

Se också Naturskyddsforeningen: Gron-guide och WWF-Sverige för kortfattade fakta och enkla råd.

Transport—mindre bil/flyg, mer motion, hälsa och frihet

  • Tänk om–om bilen, Jonas Jonssons uträkning av hur ett litet beteendeförändring kan lösa flera problem samtidigt. exergiakademin.blogspot.com/
  • Marieanne Rydén, Undersåker, Jämtlands län har fått invånarna i Edsåsdalen att börja samåka genom att organisera en Facebook sida.
  • Det våras för tvåhjulingen, DN 2012-03-29, om allt fler som cyklar till jobbet för frihetskänslan det ger.
  • Jämför bilar och studera hybridbilars egenskaper för just din körsträcka och blandning av stad/landsvägskörning www.hybridcenter.org.
  • Who Killed the Electric Car, dokumentär film (engelska, ca 80min) om hur bilindustrin i Amerika, och speciellt General Motors, motsatte sig utvecklingen av elbilen från 1996 och framåt (med resultatet att de nästan gick i konkurs i ekonomikrisen 2008 då människor ville ha bensin- och energisnåla bilar!). Visar samtidigt hur smidig och uppskattad elbilen var av de som fick pröva den under en tid.
  • Svenska bilprövningen har en broschyr med tips för minskning av koldioxidutsläppen. Den största effekt enligt deras förslag är att byta bil till en med lägre bensinförbrukning, t ex från 1.0 l/mil till 0.6 l/mil. Broschyren hävdar att etanol ger 50-80% lägre utsläpp men utan att nämna konkurensen om jordbruksmark eller råvaror som uppstår och att själva produktionen är väldigt oeffektivt (en del beräkningar ger att omvandlingen kan t o m öka koldioxid utsläpp). Vad tycker Du? Kan Du minska din bilutsläpp redan idag, utan att byta bil? Broschyren:http://bilprovningen.se/Externt/bpweb.nsf/54FA1AAB5D8FECBDC12571FC00340A93/$file/bilprovningen_miljofolder.pdf
  • Konsumentverket www.konsumentverket.se/bilar/. Hjälp att beräkna bilkostnader och bilutsläppen (klicka på Nybilsguiden).
  • Trafikverket www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/, ger råd och mycket utsläppsdata för bil, bus, lastbil mm.
  • Räkna din koldioxidutsläpp per år, inklusive bostad, mat, kläder, bil, flyg mmwww.klimatkontot.se. Man kan t ex räkna med och utan flyg och se skillnaden.
  • Minskad flyg nödvändig för klimatmålen, DN 2012-02-03.
  • Räkna din koldioxidutsläpp perflygresa: www.chooseclimate.org.
  • Tåg i stället för flyg? Film (4min) om Johar Bendjelloul som tar tåget i st f flyga i jobbet http://stallom.se/tag/johar-bendjelloul/
  • Sluta flyga? Tidningsartikel 2006 i The Guardian (engelska) om människor som slutar flyga, varför och hur de tänker:www.guardian.co.uk/travel/2006/jan/29/theairlineindustry.ecotourism.observerescapesection
  • Klimat påverkan från utrikesresor, Jonas Åkerman, 2008. KTH rapport med slutsats att flygresor bör minska.www.naturvardsverket.se/upload/05_klimat_i_forandring/pdf/klimat_konsumtion_utrikes_resor.pdf
  • Heat, George Monbiot, 2006. Kapitel 9 diskuterar klimat och flygets framtid från alla vinkler och kommer fram till att inget altenativ finns utom att de flesta slutar flyga. Det finns inga tekniska lösningar i sikte.

Se också Naturskyddsforeningen: Gron-guide och WWF-Sverige för kortfattade fakta och enkla råd. För beräkning av utsläpp mm se Att mäta framgång ovan. 

Avfall, sopor, återvinning och kemikalier—hur minska det som ingen vill ha?

 Se också Naturskyddsforeningen: Gron-guide och WWF-Sverige för kortfattade fakta och enkla råd. För beräkning av utsläpp mm se Att mäta framgång ovan.

Kemikalier i vardagen—att göra rent med mindre

  • Gunnar Lindgrens hemsida med utförliga data och synpunkter på hur kemikalier sprids i vår omgivning, bl a genom slamspridning. Mycket annat om det uthålliga samhället också. www.gunnarlindgren.com
  • Förgiftad: bok om kemikalierna i vardagen och det dolda hotet mot vår hälsa, Rick Smith och Bruce Lourie, 2011. Om farliga kemikalier t ex ftalater, BPU, PCB etc, hur de finns överallt och något om vad man kan göra för att bli mindre påverkad.
  • The Story of Cosmetics (8 min video, engelska) om innehållet i hygienprodukter och brist på reglering av dessa.
  • environmentalhealthnews.org. Nyheter om miljögifter, kemikalielagstiftning mm runtom världen.
  • enkla rengöringsmedel: realsimple.com 66 all-natural cleaning solutions

Se också Naturskyddsforeningen: Gron-guide och WWF-Sverige för kortfattade fakta och enkla råd. För beräkning av utsläpp mm se Att mäta framgång ovan.

Del 4: Fördjupningsämnen

Biologisk mångfald

  • Livets väv – Om den biologiska mångfaldens betydelse. Naturvårdsverkets förlag, 2000. Antologi. 
  • The Forgotten Pollinators, Stephen Buchmann, Gary P Nabhan, 1996. Två biologer beskriver med inlevelse, klarhet och kärlek hur växter och djur, speciellt insekter och fåglar, lever i symbios och bidrar till varandras–och resten av livets–funktion, överlevnad och välmående. En bra förklaring till hur allt är beroende av varandra  och värdet av biologisk mångfald. 
  • Water: a natural history, Alice B. Outwater,1996. En pedagogisk och poetisk historisk berättelse om människans tämjande av vattnet i USA från de tidigaste Europérnas ankomst till modern tid. Den hjälper oss förstå hur ekosystemet fungerar som en helhet och hur varje mänsklig ingrepp har gradvis försämrat systemets fungerande genom åren. En av de allra bästa miljöhistorierna.
  • An Economist for Nature Calculates the Need for More Protection, NY Times 8/11/2011. Program som beräknar värdet av ekosystemtjänster används världen runt.
  • Expo Line Landscaping Lunacy , Huffington Post, 4/6/2012. Artikeln argumenterar för inhemska växter längs en ny pendeltågslinje i Los Angeles med hänvisning till bl a värdet av mångfaldens ekosystemtjänster.
  • Save a Third for the Birds, föreläsning 1 timme engelska, Henrik Österblom, 21/2/2012 Stockholm Resilience Institute, om havets ekosystem och fåglarnas roll.
  • PRBO-Point Reyes Bird Observatory: forskningsinstitut i Kalifornia USA med gränsöverskridande, systemorienterad forskning. Visar hur klimat, habitat, mänskliga påverkan, fiskmetoder m fl faktorer hänger ihop i olika ekosystem.

Befolkningstillväxt och trycket på jordens resurser

Se också tidningsartiklar: befolkning.

Många vill ställa överbefolkning (särskilt i Syd) mot överkonsumtion (särskilt i Nord), skuldbelägga och göra detta till en kampfråga mellan olika befolkningsgrupper. Detta är ett felgrepp, det finns ingen motsats här. Världen blir säkrare, hälsosammare och mer långlivad med både mindre konsumtion och mindre befolkning. Vi kan alla agera på både frågor, dels personligen och dels påverka andra.

Social rättvisa,  jämlikhet och modern slaveri

  • Jämlikhetsanden: därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen, Richard Wilkinson, Kate Pickett, 2009. En vetenskaplig förklaring för varför man trivs bättre i mer jämlika samhällen såsom i Norden.
  • South African Institute for Justice, rapporter om hur Sydafrika hanterar ojämlikhet och dess betydelse för harmoni och fred i landet.
  • Material om klimat, hunger och global rättvisa: Svenska kyrkan – internationellt arbete.
  • Just Transitions: Explorations of Sustainability in an Unfair World, Mark Swilling, Eva Annecke, 2012. Om möjligheter till uthållig tillväxt genom lokal intiativ, speciellt från Syds perspektiv och med betoning på slumstäderna i Afrika och Asien, där nästan hälften nu bor. Kort TED-video om konceptet med två exempel i Afrika.
  • Nationofchange.org, nyhetssida för social rättvisa, miljö, lokaldemokrati.
  • Get moving, faith leaders urge, The Mercury, South Africa COP17, 26/11/2011.
  • Climate set to worsen food crises, Oxfam 27/11/2011.
  • Apflocksamhället bakom barnamord, SvD artikel 4 oktober 2011 om hur ojämlikhet skapar stress och ångest som sedan skapar ohälsa och våld.
  • No Time for Bullies: Baboons Retool Their Culture  , NY Times artikel om aggressiva, hierarkiska babianer som blev mera fredfulla och harmoniska.
  • Slaveriet: 1800 till nutid, Dick Harrison, 2008. Om slaveriets utveckling och långsam aveckling runt om i världen. Men också hur slaveriet fortfarande utvecklas i nya former också i västvärlden.
  • Disposable People: New Slavery in the Global Economy, Kevin Bales, 2004. Välskriven, pedagogisk.
  • Understanding Global Slavery: A Reader, Kevin Bale, 2005.
  • Not for Sale: The Return of the Global Slave Trade–and How We Can Fight It, (2007) David Batstone.
  • Spräng bojarna, Adam Hochschild, 2007. (engelska: Bury the Chains, Adam Hochschild, 2006). Historien om den lyckade antislaverirörelsen i Storbrittanien.
  • www.ashoka.org: stödjer tusentals ”sociala entrepreneurer”(=goda exempel) runt världen, bl a många som jobbar med social rättvisa (använd sajtens ”sök”!). Se exempel i boken How to Change the World: Social Entrepreneurs and the Power of New Ideas, David Bornstein, 2007.

Se också tidningsartiklar: social rättvisa.

Jordbruk

Se också rubriken Maten och matlagning (t ex om matindustrin, köttproduktion mm).

Biokol, biochar

Skogsbruk

Vatten

  • Törstande städer, SvD 12 januari 2012. 
  • Water: the International Crisis, Robin Clarke, 1993.
  • Silenced Rivers: the Ecology and Politics of Large Dams, Patrick McCully, 2001.
  • Water: the Fate of Our Most Precious Resource, Marq de Villiers, 1999.
  • Fresh Water, E. C. Pielou, 1998. En utmärkt och pedagogisk bok om färskvatten vetenskapen limnologi som kan också läses av vanliga männskor.
  • Ohållbart nyttjande av mark och vatten: ökat hot mot livsmedelsförsörjningen, recension av FAO rapporten 2011, State of the World´s Land and Water Resources for Food and Agriculture.

Havet

  • Vad kan havet ge oss: havets ekosystemtjänster, Naturvårdsverket, 2009. 
  • SeaMonster.net, mycket lärorikt om livet i haven (även för barn).
  • havet.nu, svenska forskares webbplats, speciellt bra om Östersjön.
  • Sylvia Earle, havsforskare. 37 min föreläsning (engelska) som förmedlar stor respekt för havets ekosystem och dess betydelse för oss som bor på land, bl a, att växtplankton producerar det mesta av vår syre och att fisk (som nu försvinner) är en viktig del i ekosystemets balans, mångfald och funktion.
  • Sallie Chisholm, MIT, havsforskare: föreläsning om mikrober i havet och deras nyckelroller som bas i näringskedjan, i kvävecykeln, i koldioxidcykeln och som skapare av syret i atmosfären. 60 min, engelska.
  • End of the Line, Charles Clover, film (75 min). Mycket bra dokumentär om utfiskning som visar upp problemen från alla aktörer: politiker, fiskare, småfiskare i V. Afrika, m fl. Visar att odlad fisk är ingen lösning då det kräver flera kg insatser per kg producerad fisk. Visar en enkel lösning: ät små fisk (strömming, sardeller, m fl), som det finns gott om! Saklig, lågmäld och bra.

Ekonomi