Möten på svensk bygderesa

Hotagsbygden, nordvästra Jämtland

Rapport från Nordvästsvenska bygderesan sommaren 2017

Efter ett oundvikligt stopp i det imponerande mejeriet i Skärvången, anländer vi försenade till Hotagens hembygdsgård bredvid kyrkan i byn med samma namn.

En grupp människor väntar på oss. Vid presentationen av det tiotal personer som dykt upp, får vi klart för oss att de representerar några av de åtta byarna i bygden – Rörvattnet, Häggsjövik, Valsjöbyn och Bakvattnet.

Vi befinner oss i en fjällnära skogsbygd genomkorsad av mäktiga vattendrag och blir därför inte förvånade över att enstämmigt få höra från gruppen att turistfisket är den största inkomstskällan för de tre fiskevårdsföreningar som finns i Hotagsbygden, en del av ”fiskevägen” 340, som går från samhället Krokom cirka tio mil åt nordost (den kommun med cirka 14500 invånare som Hotagsbygden tillhör) till Namsos i Norge.

Här i bygden har de tre fiskevårdsföreningarna gått samman om ett gemensamt fiskekort – Hotagenkortet som ger sportfiskaren tillgång till mer än 100 örings- och rödingsvatten. Korten är populära och försäljningen har givit en inkomst på över 500 000 kr.

Fisketurismen som pågår en stor del av året, ger ju också inkomster i form av efterfrågan på boende, mat och transporter, påpekar en av deltagarna.

Vi nickar och undrar över antalet fastboende i bygden och får veta att medan det bara bor tolv personer i Hotagen, bor det 50-60 personer i Rötviken. Rötviken är traktens servicecentrum med butik, bensinmack, distriktssköterska, dagis och ett kooperativt äldreboende. Ett liknande centrum, fast i mindre skala, är Valsjöbyn som förutom att platsen ligger naturskönt alldeles invid gränsen till Norge och har fantastiska fiskevatten, också härbärgerar bygdens enda skola där för närvarande 14 barn går från förskolan till och med årskurs sex.

I Valsjöbyn finns även en matvaruaffär.

Alla är överens om att det finns för få åretruntboende i bygden – i de åtta byarna bor endast 250 personer.

– Vad gör ni för att locka till er fler fast boende? undrar vi och får flera svar:

Lägre arbetsgivaravgift på landsbygden som i Norge, vore bra. Där betalar man bara 5, 6 procent i glesbygd, medan man i Sverige betalar 32 procent.

Flera egna företagare borde kunna lockas hit. Här finns bredband och en öppen och välkomnande attityd

Ett område som har potential att utvecklas är förädling av svamp och bär.

Turismen kan utvidgas till att gälla inte bara fiske utan också jakt på till exempel hare och älg.

Den sista meningen hinner knappt uttalas förrän några reser sig och ursäktar sig med att det är dags att ta sig till skjutbanan för att träna inför den årliga ripjakten som snart ska gå av stapeln.

Vi tackar för ett lärorikt samtal och ger oss, fyllda av nya tankar, iväg mot vår nästa destination – Gäddede, via en ”bakväg” genom Norge.

Text: Gunilla Winberg