Besök på Gratian, i Umnäs

Det är söndag när vi möter Sven-Olof Lönnback, Jonny Söderlund och Stig Anderback vid Bygdemuseet i det före detta skolhuset i Umnäs.

Vi är i den långsträckta kommunen Storuman i södra Lappland. Mitt i kommunen ringlar Umeälven med sitt stora sammanhängande sjösystem med vatten från  fjällvärldens källflöden. Utmed älvens och sjöarnas norra sida följer troget väg E12 ”Blå Vägen” kallad, från Umeå till Mo i Rana. En viktig lappländsk pulsåder i ett landskap rikt på möjligheter inte minst för fritidsupplevelser.

Kyrkbyn Umnäs ligger mitt på sträckan mellan Storuman och Tärnaby på södra sidan om Umnässjön. Umnäs heter på samiska språket Graatja och därav har hembygdsföreningen fått namnet Gratian när den bildades 1965.

Gratianområdet med Slussfors som centralort en bit nedströms har i dag cirka 500 fastboende varav cirka 40 i Umnäs. När vattenkraftsutbyggnaden var som intensivast bodde här omkring 1 300 personer. På den tiden var skolan i Umnäs fortfarande i bruk.

Skolområdet i byn, domineras av två rödmålade tvåvåningsbyggnader och två mindre i anslutning till en stor gårdsplan. Anläggningen ägs numera av ett norskt bolag som här driver hotell och vandrarhem och i övrigt har utvecklingsplaner till stöd för turismen i området. Övervåningen på det egentliga skolhuset hyr hembygdsföreningen för sina möten och för Bygde- eller skolmuseets verksamhet. Den byggnad som i dag drivs som vandrarhem var tidigare, under terminerna, hem för barnen som kom från avlägsnare byar och gårdar inåt fjällvärden. Här inflikar Jonny Söderlund:

-Jag har själv bott på skolhemmet här under min skolgång.

Skolmuseet ger en mycket bra bild av den tidens skolverksamhet i de här bygderna och Stig Anderback som är sekreterare i hembygdsföreningen, också tidigare lärare här, visar och berättar om den tid som varit.

I dag får barnen på låg- och mellanstadiet åka till Slussfors skola en mil bort och de på högstadiet sju mil till Storuman.

Vi slår oss ner i skolbänkarna för att prata vidare om Gratianbygden i dag, om vad som pågår och vad som görs för att fler ska komma hit och även stanna för gott.

Hembygdsföreningen är aktiv. Egen hemsida och medlemsbladet Gratian, två gånger om året. Nyheter och händelser når ut till medlemmar runt om i landet, och kanske någon vänder åter. Ett önskemål som även tydligt står inskrivet i årets juninummer av Gratianbladet.

Mycket av företagandet och lockelserna till bygden kretsar runt temat turism. Här finns milslånga skoter- och vandringsleder, jakt- och fiskemöjligheter men också en storslagen fjällnatur.

Här finns också företagandet som behövs och svarar mot bygdens möjligheter och livskraft.

– Vi har ett åkeri, ett byggbolag, affären i Slussfors, hotellet och vandrarhemmet här med intressanta framtidsplaner, säger Stig.

Ett företag med ridhästar och en ridbana finns i Umnäs, även draghundar och skotrar, erfar vi. Ett skotermuseum fanns tidigare i skolbyggnaden.

– Bredband finns här sedan 2004, men vi behöver bli flera nybyggare och återvändare för att nyttja det, tillägger Stig.

Storumans kommun gjorde för något år sedan en inventering av byarna här i älvdalen och den visar på möjligheter för nya medborgare att flytta hit.

En nationellt uppmärksammad händelse, som man kan läsa om i Gratianbladet, är inrättandet av ett Glesbygdsmedicinskt centrum i Slussfors. Ett forsknings- och utvecklingsprojekt om användandet av telemedicinsk sjukvård i glesbygderna.

Medan vi suttit i de gamla skolbänkarna och pratat om livet i Umnäs och Gratianbygden har det blivit lunchdags. Norrmannen Kjell- Roger Skard i restaurangen har lagat Römmegröt med tilltugg av olika slag till oss. (Traditionell norsk festrätt baserad på surgrädde, römme.) Vi bryter och avslutar vårt möte, för en måltid med lite nya smaker efter några timmar tillsammans med rik information om en bygd i södra Lappland.

Text: Kurt Gustafsson

Foto: Gunilla Winberg