Besök i Kvarnbränna

Bankdirektören flyttade hem

På vår resa i nordvästra Norrland har vi, Gunilla Winberg och Kurt Gustafsson, kommit till Sorsele för att besöka Kvarnbränna Handelsträdgård.




Efter ankomsten till Sorsele och incheckningen på ett litet centralt beläget bed-and-breakfasthotell, beger vi oss ut i samhället som ger ett gediget och välordnat intryck och kantas av Vindelälvens mäktiga vattenmassor.

Följande dag ska vi besöka Samfällighetsföreningen i byn Kvarnbränna, 16 km väster om Sorsele, men vi har ett problem. Vi har ännu inte fått kontakt med föreningens ordförande. I matbutiken i Sorsele, där vi gör våra inköp, upptäcker vi plötsligt att det står Kvarnbränna Handelsträdgård på förpackningen med jordgubbar som vi ämnar köpa. Kurt och jag ser på varandra. Vi tolkar det som ett tecken från Kvarnbränna att vi inte ska resa förbi byn utan försöka att åtminstone hitta Handelsträdgården.

Vi lämnar därför E45 i sydlig riktning mot Blattnicksele och Storuman och tar av mot Kvarnbränna. Byn består av ett antal gårdar längs en huvudväg. Vi läser på brevlådorna på jakt efter ”vår” ordförande i samfällighetsföreningen. Efter att ha kört fram och tillbaka ett par gånger längs huvudvägen, hittar vi avtagsvägen till Handelsträdgården. Vi kör upp längs avfarten och får syn på ett imponerande växthus. Vid närmare anblick, verkar det vara öde. Vi stiger in och får senare veta att storleken uppgår till 16 x 52 meter (drygt 800 m2).

Här har tydligen odlats en hel del. Konstbevattning, belysning och långa rader av torvpåsar finns, men ingen odling. Medan vi går runt och spekulerar över vad som kan ha vuxit här, får vi syn på en cyklist som närmar sig. Det visar sig vara Tommy Brännlund, handelsträdgårdens ägare.

Vi presenterar oss och berättar varför vi är där och undrar över det tomma växthuset. Var finns jordgubbarna?

Här har vi i huvudsak odlat tomater, paprika och gurka, men också kryddväxter, sallad och vanliga blommor. Vi har haft försäljning direkt i växthuset, levererat till Sorsele och närområdet, men även till stora butiker i Lycksele och Umeå, berättar Tommy

Det har varit ett lyckat projekt för oss och förhoppningsvis även våra kunder. Senaste odlingsåret provade vi på att anställa några nyanlända flyktingar från Eritrea och Afghanistan. I början höll de sig på sin kant och pratade knappast med varandra, men så småningom blev de goda vänner och hjälptes åt med arbetsuppgifterna på ett mycket imponerade och stimulerande sätt.

Men jordgubbarna då? Undrar vi.

Vi har även haft jordgubbar i växthuset och då hade vi skörd i god tid innan midsommar. Idag odlar vi dem en bit härifrån, på friland faktiskt, säger Tommy och pekar bortåt en kulle. Jag köper plantorna frysta från Närpes i finska Österbotten, där de odlar storskaligt i växthus Det blir ingen skörd till midsommar för oss. Men på senare delen av sommaren, när andra odlare har slut, skördar vi riktigt söta och goda gubbar. Som allt annat vi odlat är de helt fria från kemiska bekämpningsmedel!

Odlingarna i växthuset

Har du några planer för framtiden vad gäller växthuset?

Jo, det har jag verkligen, men det är inte säkert att det blir något av, fortsätter Tommy. Han berättar sedan engagerat om sina planer på att inrätta ett flertal koloniträdgårdar inne i växthuset. Det skulle kunna rymmas 30-40 st där.

Tänk er – utbrister Tommy entusiastiskt, att jobba inne på sin kolonilott i behaglig temperatur medan snön fortfarande ligger utanför.

Om det blir för komplicerat att ordna kolonilotter, kan jag också tänka mig ett orangeri med tropiska växter och träd, fortsätter Tommy. Problemet är att det behövs stöd för att göra om och anpassa verksamheten. Många är väldigt positiva, men att gå från ord till handling verkar vara en lång väg.

I en tillbakablick berättar Tommy om  hur han flyttade till storstan och utbildade sig inom data- och ekonomivärlden. Han avancerade till höga positioner, men tröttnade på arbetskamraternas bristande intresse för annat än datorernas fantastiska förmåga, sade upp sig och fick i stället tjänst som bankchef i sin hemkommun Sorsele. Men redan efter fyra år var det dags att sluta även på den posten, denna gång i irritation över att bankerna alltid ger företräde till dem som redan är välbeställda. 

– Att bedriva egen verksamhet vid sidan av banktjänsten var inte heller möjligt.

Ett sånt sätt att resonera sätter stopp för många goda idéer och kan fungera som en bromskloss i många kommuners utveckling.Något som jag inte vill bidra till, säger Tommy.

Återkomsten

Så nu är han tillbaka på hemmaplan och följer upp familjetraditionen – att bruka jorden. Just nu bara med bärodling i väntan på beslut om att hans nya projektförslag, som skulle kunna ge många möjligheter att förenas och glädjas. 

Vi önskar Tommy lycka till och håller på tummarna för att hans storslagna planer ska förverkligas.

Att odla frukt och grönsaker i växthus, på fritiden eller för självförsörjning, är alltså fullt möjligt även i Norrlands inland. På andra sidan Bottenviken finns 100-tals hektar av odlingar i växthus som i stort sett gör Finland självförsörjande.

Det borde locka flera att prova! 




Text och foto

Gunilla Winberg