Läs mer om...

Dokument

Här hittar du arkiverade artiklar

Läs mer

Resor

Arkiverade resor till gårdar

Läs mer

Tidningen

Här hittar du gamla nummer

Läs mer

Uppmälby i Björnlunda

Vi anländer rejält försenade till Uppmälby. Det första som möter oss är en delegation ankor med olika fysionomier som kommer vaggande över gårdsplanen påhejade av ett par galande tuppar. De verkar inte bry sig speciellt mycket om oss.

Besök hos Sonja och Harald Speer på Uppmälby i Björnlunda




(Gnesta kommun, Södermanlands län)

Vi försöker hitta Sonja och Harald, till en början utan att lyckas. Därför ger vi oss på egen hand in bakom huset och träder där in i en mångfacetterad trädgårdsodling som påminner om en oas med sina grönsaker och fruktträd inramade av höga häckar som ger skydd för vinden.  Solen bryter just igenom molnen och vi lägger märke till citronbuskar med citroner på(!) utplacerade i stora krukor, päron- och äppelträd,kryddor som rosmarin, basilika och citronmeliss och ett växthus som visar sig innehålla ett antal vinstockar med nästan fullmogna blå druvor.  S

å småningom får vi kontakt med Sonja och Harald, som är i färd med att skörda lök i en annan del av gården, där de har större grönsaksodlingar för försäljning. De verkar välkomna ett avbrott och bjuder in oss på kaffe.  Medan vi låter oss väl smaka berättar de om det småbruk på 10 hektar som de köpte för mer än trettio år sedan och som de sedan vidareutvecklat med spannmålsodlingar, vallväxter och grönsaksodlingar. Dessutom har de får, som både ger ull, kött och värdefull gödsel.  Sonja och Harald har en hel del fasta kunder bland annat ett femtiotal i Stocholmsregionen, som får leverans av färska grönsaker direkt vid dörren var fjortonde dag. På vintrarna blir det tid att torka kryddor och mjölksyra grönsaker.

När vi frågar dem hur de ser på sin roll som kärngård, berättar de att de regelbundet har praktikanter dels från Haralds släkt i Tyskland dels från de olika naturbruksgymnasier, som finns i trakten. De känner att de har en viktig funktion att fylla och intervjuas då och då i olika medier.  Som goda exempel på ett annorlunda och hållbarare sätt att leva finns de också med i en bok med det fyndiga namnet HEJ DÅ EKORRHJULET! av DN–journalisten Thomas Lerner. 

Vi tar farväl av Harald och ger Sonja skjuts ner till brevlådan som ligger över 1 km  bort. I bilen berättar hon om den kamp de fick föra för att övertyga myndigheterna  om att de behövde en väg till sin gård. Området där vägen går fram ligger i utkanten av ett stort gravfält från stenåldern och är i princip fridlyst. Till slut lyckades vi ändå få dra en smal privat grusväg längs järnvägen fram till vår gård, säger Sonja, inte utan stolthet, när vi tackar för oss.