Läs mer om...

Dokument

Här hittar du arkiverade artiklar

Läs mer

Resor

Arkiverade resor till gårdar

Läs mer

Tidningen

Här hittar du gamla nummer

Läs mer

Sjöjungfrun i Umeå, ett kretsloppshus.

Sjöjungfrun ligger i Tomtebo cirka två kilometer öster ut från Umeå centrum, helt nära busslinje, skola och grönområden. Unikt för att det rymmer både barnfamiljer och 50-plus-
sare. Allt är grupperat runt en stor vintervarm ljus trädgård som grönskar året runt

Bo med  grönska året runt  Besök på Bostadsrättsföreningen 

Någon tipsade oss om att besöka byggnaden, som är projekterad och byggd med tanke på anpass- ning till en hållbarare livsföring och miljömässig framsynthet. Här finns också en stimulerande  innergård där Medelhavsklimat råder, året om. Vi kände att vi måste se och lyssna oss fram till  mer kunskap om detta unika fl erfamiljshus. 

Vi bokade in en tid med bostadsrättsföreningens ordförande Mats Klingvall, som bott i huset  sedan det blev färdigt för åtta år sedan. Vi ville inte bara se huset inne och ute, utan också få  mer fakta om grundläggande idéer, funktioner och tankar: hur man skapar ett boende för fl era  familjer i en socialt stimulerande miljö med större möjlighet för ett hållbarare sätt att leva.  Den här typen av hus, där två mot varandra ställda huskroppar byggs samman med en inglasad  gård däremellan, är inte helt unik just nu. Vi har runt fem så kallade Boviera-hus runt om i  Sverige. De är i första hand avsedda för människor en bit över 50 år, som mestadels har utfl yt- tade barn. Primärt är inte heller tanken att skapa kretslopp och hållbarhet. 

Redan från början var arkitekt Anders Nyqvists grundtanke med detta hus att det skulle in- rymma vanliga familjelägenheter. Och att det skulle ha tillgång till en innegård som grönsakde  året runt, vara byggt av trä och vara kretsloppsanpassat. Huset skulle vara en självfungerande  enhet med egen energiförsörjning och eget avloppssystem.  Beräkningar visar att återvinningsgraden vid en framtida rivning är cirka 93 procent. Avlopps- systemet lyckades man inte fullfölja som planerat. En anslutning till det kommunala ledningsnätet 

Huset består av två stycken fyra våningar höga hus vända mot varandra. De är sammanbyggda  med en glaskonstruktion så att mellan dem en stor vintervarm ljus gård bildas för stor grön  trädgård. I tre av våningsplanen i varje huskropp fi nns lägenheter, medan den fjärde under  snedtaken är förråd och teknikutrymmen. Huset värms med träpellets eldade i två pannor i ett  Mats Klingvall tar oss med in i den lummiga trädgården som har plattbelagda gångar fram till  trapporna, och små ytor för bänkar och bord. 

–Tyvärr, säger Mats, tyckte det tre meter höga knotiga olivträdet, där borta, inte om att växa  i Umeå. Det tynade bort men står nu kvar som en mycket fi n spaljé för en frodig klängväxt.  – Och här inne kan vi se lite av de kraftiga limträkonstruktionerna som bär upp husen.  Två centrala trapphus leder upp till loftgångar varifrån varje lägenhet nås. Utanför varje en- tré vidgas loftgången till en uteplats, balkong, som varje familj nyttjar efter tycke och smak.  De boende måste gå mellan dessa balkonger och husväggen fram till sina respektive entréer,  vilket något begränsar användningen.

Flera av hyresgästerna har ändå, förutom en sittgrupp,  många krukväxter på dessa ytor som på så vis även gör vinterträdgårdens väggar grönskande.  På utsidan av huset fi nns en mera privat balkong för varje lägenhet.  Mats som bott här sedan det blev färdigbyggt, visar oss sin lägenhet och utsikten från bal- kongen över Tomteboområdet. Just nu bygger han om lite för anpassning till nya behov.  Huset har 32 lägenheter med 3 respektive 4 rum och kök. Alla är bebodda och in-och ut-  fl yttning i huset mycket liten, vilket skapar lugn och trivsel.

Insatsen för en bostad här är 1,2  miljoner och månadskostnaden ligger på 6800 kronor för en 3:a. Just nu bor här 120 personer;  barnfamiljer blandat med ett antal äldre. 

– Den sociala visionen med huset fungerar bra, säger Mats. Det är något mindre bra med krets-  Han menar då bland annat att avloppsanlägningen anslutits till kommunens va-nät, men också  att energiförbrukningen, i förhållande till andra standardhus, inte blivit mindre. Kanske något  som på sikt kan förbättras när nya idéer och kanske ny teknik kommer till? 

En styrelse om sex personer sköter förvaltningen av Bostadsrättsföreningen Sjöjungfrun. En  trädgårdsgrupp med boende i huset ansvarar för vinterträdgården och de utvändiga markytorna  med vägar, lekplats och planteringar.  Man ska snart börja bygga om och öka de plattlagda ytorna runt den lilla springbrunnen på går- den, så att fler personer får plats vid fester eller möten av olika slag. Kanske ett tecken på att  samhörighetskänslan i huset ökar med åren? Medvetenheten om att så långt som möjligt kunna  lyckas med kretsloppsanpassningen fanns med redan från början.  När vi står där inne i den gröna gården, som upp längs väggarna med sina loftgångar och ute- platser är inklädda med växter, kommer tanken: Är det så här vi ska bygga våra hem för att platser är inklädda med växter, kommer tanken: Är det så här vi ska bygga våra hem för att  När vi står där inne i den gröna gården, som upp längs väggarna med sina loftgångar och ute- möta de långa mörka kalla nordiska månaderna? Är det också ett sätt att möta nödvändigheten  platser är inklädda med växter, kommer tanken: Är det så här vi ska bygga våra hem för att  platser är inklädda med växter, kommer tanken: Är det så här vi ska bygga våra hem för att  möta de långa mörka kalla nordiska månaderna? Är det också ett sätt att möta nödvändigheten  av att skapa en hållbarare samhällsutveckling? De frågorna lämnar vi obesvarade men vi vet,  efter detta besök, att man kommit en bit på väg i Bostadsrättsföreningen Sjöjungfrun. 

Text Kurt Gustafsson. Foto Gunilla Winberg. 

Kurt och Mats i samspråk vid fontänen.