Läs mer om...

Dokument

Dokument

Här hittar du arkiverade, sparade artiklar från vår 40-åriga verksamhet
Resor

Resor

Arkiverade resor till gårdar med yrkesverksamma och idéellt arbetande människor.
Tidningen

Tidningen

Här hittar du gamla nummer av vår tidning "Ny Livstil"

Nipakademin i Ramsele

Nipakademien,  vid  Faxälven i Sollefteå kommun.

 Vad är en by? Det är en sak att bygga företag och delvis en annan sak att vara samhällsentreprenörer. Hur har Nipakademins arbete bidragit till skapandet av tillit, den tillit som man bygger samhällen av? Nipakademin baxar successivt sina idéer framåt. Det började med ett arbete för att återställa det gamla beteslandskapet i niporna, våra tvärbranter ner mot Ångermanälven och Faxälven. Vi har byggt upp nya jordbruk (Rafna Gård, Vagnede Highland, Vallens lantbruk med fl era), ett försäljningskooperativ för kött (Norrbete), ett slakteri (Rafnaslakt) och en del annat också. Närmast bygger vi ett nytt charkuteri (Slaktarn i Östersund) och börjar närma oss den första bredbandsbullerbyn. Medborgarkooperativet i Edsele, som driver skola med mera, har idag drygt 20 anställda. Kursen Gröna entreprenörer på Hola folkhögskola har skapat många nya kontakter och utvecklingsprojekt. Naturligtvis har vi också misslyckats med en del. Den norrländska skogsgrisen står till exempel och stampar. Niplandskapets kultur Formeln har varit att utveckla niplandskapets natur, kultur och företagande genom att arrangera seminarier och sammanföra människor till företagsbildningar. En viktig princip har varit att aldrig söka projektpengar. Vi har i stället sökt demokratiska vägar till självorganisering. Charkuteriet beräknas öppna i höst. Det byggs i en gammal skogsbruksskola i Halåsen i Krokoms kommun. Drömmen är att skolan ska bli ett Matens hus och det fi nns också möjligheter att bygga ett antal lägenheter i det gamla elevhemmet. Planen har under lång tid varit att skaff a kontroll över hela livsmedelskedjan från uppfödning fram till kund. Med charken kan vi också ta hand om slaktens biprodukter som fett, blod, ben och inälvor. Då ökar vi respekten för kossan och vad hon ger oss. Den 7 oktober gör vi ett utvärderingsseminarium i Edsele. Då ska vi gå igenom tio år av utvecklingsarbete och skissa på vägar framåt. Vi hoppas på föreläsare från Andelsjordbruken, Vuollerim, Jämlikhetsfonden och Po Tidholm har vi preliminärbokat. Ur våra egna led plockar vi också några föreläsare. Nya tidens byar Under lång tid har vi närt tankarna på att bygga den nya tidens byar på landsbygden. I de gamla byarna, som splittrades med laga skifte, levde människorna till stora delar i självhushåll. Man producerade sin mat, bodde och levde sina liv i byn. Där fanns system för samarbete och skötsel av det som var gemensamt. Eftersom människor är människor så fanns det naturligtvis även konfl ikter, sorg och glädje i byarna. Men systemen för umgänge hade utvecklats under många århundraden. Vad är en by I geografi sk bemärkelse är en by ett landområde. I den egna snabba tanken är en by en samling hus. Men det finns byar utan hus och hussamlingar där det inte fi nns något byaliv. Vi måste alltså först försöka förstå vad en by är och sedan formulera vår dröm om en by. Vi måste analysera tidigare bybyggen och ta del av deras erfarenheter. Och det går naturligtvis inte att ge någon exakt defi nition av vad en by är. Det kan endast invånarna i byn göra. Det är lätt som en plätt att bygga och odla i kretslopp. Vår by kommer nog inte att defi nieras som en ekoby även om det delvis kommer att vara en sådan. Svårigheten ligger mer i att bygga fungerande sociala system och sätt att fatta beslut. När man väl hittat beslutsformer som alla uppfattar som legitima löser man lätt resten. Med ny teknik löser vi energifrågorna i byn och med rätt typ av avlopp återför vi all näring från invånarna till jordarna igen. Med kloka betessystem blir våra idisslare kolsänkor i regenerativt jordbrukande. Men det är just det där att lämna den typ av föreningsdemokrati som byggdes upp i samband med de borgerliga revolutionerna. Den är industriell till sin karaktär och vi måste hitta nästa steg i demokratiutvecklingen. Här är vi faktiskt vaga samtidigt som vi har vissa aningar med hjälp av psykodynamiskt orienterad gruppsykologi. Delkurs tre kommer att vara en process på detta tema. Byn sitter sannolikt i huvudet. Det är en Kopfsache som tyskarna skulle säga. Byn är kanske ett förhållningssätt men inget kan ge något färdigt svar på frågan. Det behövs människor i rörelse för att besvara den. Det fi nns ingen väg men där många går blir det en, som sagt. För att skapa rörelse och intellektuella aktiviteter har Nipakademins arbetsgrupp ställt samman sex kurser. Den första äger rum 7-11 augusti i Edsele. Då inleds processen med snack, byggen av nyttigheter, föredrag om självhushållning, slakt, matlagning och annat. Se rutan intill! Vi har valt att arbeta lärarlöst och utan bidrag. Samtidigt som detta utforskningsarbete pågår står Sollefteå kommuns bostadsbolag Solatum i startgroparna för att bygga den första byn. Tanken är att köpa in en jordbruksfastighet och komplettera den med hyresbostäder i någon form. Förhandlingar pågår redan med en bonde. Det blir någon form av boendekooperativ med gemensam förvaltning av jord och skog. Troligtvis vill de boende utveckla andelsjordbruk, förädling och djurhållning med mera. E

Thorsten Laxvikller skiva ut nya hus i 3D-teknik. På fastigheten fi nns en maskinhall på över 800 kvm. Man kan läsa mer om kurserna och arbetsgruppen på: www.framtidensby.nu.