Nipakademin
Nipakademin i Ramsele
Vi tror att vi av misstag har kommit till ett välskött pensionat. Det är det intryck vi får, när vi ser det vackra nyrenoverade, vitmålade bostadshuset, lusthuset och de prunkade rododendron- buskarna. Det visar sig att vi har fel. Vi har kommit till Åke Wikströms släktgård, som i fl era buskarna. Det visar sig att vi har fel. Vi har kommit till Åke Wikströms släktgård, som i flera ser det vackra nyrenoverade, vitmålade bostadshuset, lusthuset och de prunkade rododendron- generationer tillhört hans familj efter att på 1600-talet fungerat som gästgivargård. Efter många år som ingenjör inom skogsindustrin i Sverige och i fl era asiatiska länder, återvände Åke hem till Ramsele för att bosätta sig på den gamla fädernegården. Han är den som tar emot oss och för oss till lusthuset, där mötet ska äga rum. Inom kort är de fl esta i Nipakademin på plats.Vi får veta att Nipakademin bildades 2006 ”för att främja älvlandskapets kultur, natur och företagande”. (Nipa = brant älvbrink.) För närvarande har man 50 – 60 medlemmar och en styrelse av mestadels egna gröna företagare på tio personer. Sju av dem är på plats denna dag och för vår skull ger de en liten presentation av sig själva innan mötet börjar. Sara-Britta Edlund, tidigare journalist bosatt i Solna. Hemvändare sedan ett år tillbaka. Har Åke Wikström framför lusthuset där mötet hölls nyligen startat företaget Resele Jakt och Hjort tillsammans med sin far.
Har för närvarande cirka 175 kronhjortar, varav ett femtiotal fjolårskalvar, som ska slaktas i höst. Hennes affärsidé är dels att utbilda jägare, som får skjuta djur inom hägnet, när de är färdigutbildade, dels att via sin hemsida och på annat sätt sälja kött från hjortarna. Just nu arbetar hon på att bli känd igenom att ta emot studiebesök och ge tips om tillagning av köttet på hemsidan. Niklas Markie har gården Nyttogården, där han koncentrerar sig på grönsaksodling och uppfödning av linderödsgrisar. Han fi nansierar sin verksamhet med hjälp av trettio medproducenter, som varje månad betalar honom 500 kr. För det får de tjugo leveranser per år av säsongens grönsaker. Niklas säljer också bärbuskar, äppelträd och andra perenna växter från en handels- trädgård i norra Finland, som har utvecklat särskilt frosttåliga sorter. Ola Månsson är arkitekt och utfl yttare från Lund. Han är numera småbonde i Ramseletrakten med ett trettiotal får, grönsaksodlingar och bisamhällen. Ola utför också en del arbete som byggnadsantikvarie.
Thorsten Laxvik äger 67–70 nötdjur, men vill minska till cirka 50 djur. Han är initiativtagare till Nipakademin och startade Rafnaslakt AB. Har också grisar. Vill tillsammans med ett 40–50 tal andra uppfödare satsa på att utveckla konceptet norrländsk skogsgris, vars kött ska sal- tas och torkas och ge skinka av parmatyp. Han ingår också tillsammans med andra ekologiska köttproducenter i kooperativet Norrbete, som säljer sina produkter via nätet eller direkt till företag och enskilda konsumenter i Stockholm.
Den senaste nyheten är 150 grams hamburgare på grovmalen köttfärs förpackade i kartonger om tolv. Mathias Wogenius, utfl yttad från Bohuslän, producent av opastöriserad mjölk från egna fjällkor. Söker lokal för eget mejeri. Arbetar för närvarande i Hemtjänsten för att få det hela att gå Maj Bohman, hemvändare, vill vara anställd. Arbetar inom administrationen på Rafnaslakt AB. Åke Wikström har tillsammans med sju andra äldre herrar startat företaget Rafna Gård, där man föder upp Anguskor för köttproduktion. Nyligen har man byggt ligghallar till de cirka 75 djuren, som får enbart ekologiskt foder och som går ute året om. Efter presentationen är det dags att gå till mötets dagordning. Först får de som vill, kommen- tera dagsläget inom sitt företag: – Jag har skaffat ett mobilt hönshus och odlar i år mitt eget grisfoderensilage av havre och ärt, berättar Mathias. Rafnaslakt har utbildning av blivande slaktare och hyr ut lokaler, vilket ger klirr i kassan, behövligt bland annat till den nya maskinen för tillverkning av hamburgare, berättar Thorsten. 100 nötdjur, 80 lamm, några grisar, hjortar och älgar ska slaktas i höst med tre anställda. För att klara av ”anstormningen” ska man införa nya rutiner och hyra in städning. – Jag har fått två kalvar under veckan, utbrister en uppenbart berörd Mathias, som ensamt – Mödrar och kalvar mår bra, men kalvarna behöver hjälp med att lära sig att suga. Mattias bjuder på opastöriserad mjölk från sina fjällkor till kaffet. Det smakar gott och lite annorlunda. Eftersom mjölken är på tapeten känns det naturligt att gå över till mjölkupproret – som är nästa punkt på dagordningen. Det handlar om tillstånd att få sälja opastöriserad mjölk. Efter att ha varit helt negativt inställda har myndigheterna öppnat en dörr på glänt genom att tillåta försäljning av tio liter per dag, maximum 70 liter per vecka.
Bonden Mathias Wogenius har, efter att den här artikeln skrevs, hastigt gått bort i en tidig ålder. Mathias var med sin framåtanda ett hopp för landsbygden och ett hållbart jordbruk. Det börjar lacka mot lunchtid, så det fi nns inte tid till diskussion om fördelarna med opastö-
En annan punkt på dagordningen var hyggesfritt skogsbruk, där vi också kom in på arkitekt- samarbete med arkitekter för framtagandet av en hållbar träpanel gjord på kärnvirke från trakten med ett vackert vågmönster, som skulle kunna tillverkas lokalt. En studiecirkel i ångermanländsk mattradition är inplanerad. Mötesdeltagarna uttryckte en pessimism inför den brist på kunskaper om matberedning och de näringsriktiga fördelarna med ekologiskt kött, grönsaker och andra lokalt producerade matvaror, som utmärker stora delar av Norrlands inland.
– Vi ligger tjugo år efter i miljömedvetenhet, utbrister någon. – En massiv folkupplysningskampanj behövs för att åstadkomma en förändring, menar en an- Vi är alla överens om vikten av att börja med barnen. En del försök görs, men de står och faller ofta med eldsjälar. Vi övergick sedan till att lyssna till Thorsten om nuläget för den distanskurs för Gröna entre- prenörer på Hola folkhögskola, där han ska vara en av lärarna. Intresset för att delta i kursen har varit stort. De utvalda tjugotal eleverna har alla en gedigen landsbygdserfarenhet med sig Utsikterna för att de ska kunna bli spjutspetsar in i ett mer miljömedvetet samhälle, där ett ökat företagande inom de gröna näringarna kommer att öka, ser lovande ut. Imponerade av alla positiva och framåtsyftande idéer, tackar vi för oss och lämnar lusthuset och den vackra trädgården vid Faxälven med en förhoppning om att snart återvända för att besöka de olika spännande företag som utgör Nipakademin.