Läs mer om...

Dokument

Här hittar du arkiverade artiklar

Läs mer

Resor

Arkiverade resor till gårdar

Läs mer

Tidningen

Här hittar du gamla nummer

Läs mer

Besök på Sköllungens gård

Här ute på näset utefter vägen till Lysekil och i närheten av Brastad upplevs inte naturen så bohuslänsk dramatisk. Sköllungen Gård ligger naturskönt i ett område med relativt stora brukade åkerarealer mot söder och ingår i ett Natura 2000- område.

Besök hos Ing Britt och Bertil Hansson på Sköllungen Gård 165, 55491 Brastad,Lysekils kommun. 

Det är lördag. Inga vidlyftigare verksamheter pågår. Av Ing Britt som vi möter i höstsolen utanför bostadshuset, får vi veta att Bertil är ute på en cykeltur med hunden. Några hönsfåglar springer lite vilset omkring oss kanske i väntan på att något gott ska falla ur våra fickor. 

Sköllungen är en ganska stor gård på 150 hektar, därav 75 skog 50 åker och 25 betesmark. Den är KRAV-certifierad berättar Bertil som nu har kommit hem rosenkindad tillsammans med hunden. Vi har flytt in i köket från den bitska kylan och bänkat oss för kaffedrickande. Berättandet har tagit fart i en skön kombination av klar saklighet till sällsamma filosofiskt existentiella språng nära livet i nuet.   Ing Britt och Bertil Hansson vill ta ansvar för kommande generationer.

Den här gården har vi bott på i tre år nu, berättar Ing Britt och Bertil, efter att ha brukat den i 12 år efter köp år 2000. Vi har ägt och brukat en annan gård inte långt härifrån sedan 1990. Den sålde vi 2009. På den hade vi ca 50 kor för produktion av ekomjölk. På Sköllungen föder vi i huvudsak upp stutar, kastrerade tjurkalvar, från tre månader gamla tills de blir ca två och ett halvt år då de efterhand skiljs ut och transporteras bort för slakt. 

En kontinuerlig besättning på ca 70 djur lever här sina liv frigående i hagmarkerna i varje fall tills vintern kommer. Den tiden utfordras de under tak där de också har möjlighet att vandra in för vila och skydd sommartid.  Den brukade åkerarealen nyttjas i stort endast till foderproduktion för djurbesättningen. 

- Till vår hjälp har vi för närvarande en anställd mot lönebidrag.  En förening här i Bohuslän, Kaprifolkött, med hundra medlemmar, arbetar samman när det gäller distribution och försäljning av oxköttet. Det är ett ekokött med större innehåll av omega 3 efter att djuren vuxit långsammare och enbart livnärt sig på gräs och ensilage.  Ett slakteri finns i Brålanda i Dalsland knappt tio mil från Sköllungen.  En annan verksamhet man driver och försöker utveckla är gårdsturism med Bo på lantgård och det där äventyrliga i att se på djuren och alla brummande maskiner men också den vackra naturen med sina betade hagar.

Läser man på gårdens hemsida går det att inspireras av mycket och inte minst att imponeras av. Där står: Vi försöker att genom ”Känsla, tanke och handling ta ansvar för kommande generationer utifrån en ekologisk hållbar livsstil”. Vårt motto är: ”Skynda långsamt, Tänk om, Framtiden i våra händer.”  Kan man formulera en livshållning på det sättet går det också att ha lite andra filosofiska funderingar vid kaffebordet. Bertil tar det här med bibelordet, ”Saliga äro de saktmodiga ty de skola ärva jorden” Det var en gång något eftersträvansvärt att vara fridsam och ödmjuk, kanske tacksam, men är väl i dag något otroligt omodernt.  Det är också något liknande med småskalighet kontra storskalighet. I dag prioriteras det storskaliga.

Ett exempel: Riksförbundet landsbygdens folk RLF, hette det en gång i tiden, det som senare blev LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. Vid namnbytet övergavs, mer eller mindre, mångfaldens småskaligare lantbrukeri och landsbygdens folk till förmån för utveckling av stordrift med storskaligare matproduktion för billigare matvaror.  Där står vi i dag när ropen på omställning för hållbarare produktion och levnadssätt börjar höras från många håll. Hur samhällsplanerare, ekonomer och politiker ska handskas med den här problematiken är en öppen fråga. Mod och framsynthet är i varje fall riktlinjer. Men också att vi medborgare i gemen måste acceptera att sötebrödsdagarna blir färre. 

Så här kunde samtalen och funderingarna fortsätta med spännande språng mellan individ, samhälle, nutid och framtid, men, innan vi ger oss av, måste vi hinna ut och hälsa på kalvarna också. Innan dess ändå, Ing Britts och Bertils lantbrukarhistoria: När de startade sitt bondeliv hade de ingen tidigare stark förankring inom den yrkeskåren. 

– Vi var nog mera stadsbor säger Ing Britt. Hon var förskolelärare, förmodligen, i dag, en bra bakgrund för det ideella arbetet som delaktig i Omställningsgruppen i Lysekil som nyligen har startat.  --Nej, vi var inte lantlivets barn. Men det har gått bra även om vi i dag också har lite andra funderingar om vår framtid.  Men så, höstmunderingen på och ut i gråkylan. Bakom den stora logen och ladugårdsbyggnaden har man byggt ut ett stort tak på pelare. Där under rör sig nästan hela gruppen av stutar mellan foderbord och halmade ytor. Detta är deras sängplatser om de vill komma undan regn, snålblåst och senare vinterns snö. Men under hela hösten växer deras naturlig vinterpäls på till skydd mot kölden.  Kalvarna tittar nyfiket på oss, men de är inte några vana gosedjur så vi får avstå från att bli smeksamma. Det ligger nära till hands, men vi vet också att snart ska deras liv vara tillända. Tillända, precis som vårt besök på Sköllungen Gård, dit vi ändå ser en möjlighet att komma tillbaka någon gång.

info@skollungengard.sewww.skollungengard.se

Kurt Gustafsson och Gunilla Winberg



































Sociala Medier







Share to Facebook Share to Twitter Stumble It Share to Delicious Email a Friend Print